Om lediga dagar
Under mina veckor som sportreporter faller det in en hel del lediga dagar mitt i veckan, som kompensation för allt helgjobb. Lysande, om du frågar mig.
Den lediga helgen ger sällan möjlighet till allt det där som borde göras, allt från bankärenden till avfrostning av frysen. Istället är det släktmiddagar och Sverigeresor och bokklubbar och guvetvad.
Vardagsledigheten, denna ljuvliga tingest. Alla borde ha rätt till en frisk, jobbfri dag då och då, om inte annat för att inte halka efter totalt i det där vardagsschemat vi alla har svårt att styra upp.
Nedanstående text är hämtad direkt ur verkligheten från en sådan dag jag hade för en tid sedan:
Jag är ledig i dag. Jag hade stora planer redan i går kväll. Jag inledde det hela med att släcka lampan strax före ett för att vakna tidigt, utvilad och med överskottsenergi för den inkommande dagens bravader.
Det var storslaget, där i mitt huvud. Jag planerade att vandra i nya kulturer, upptäcka litteraturhistoriens gömda genier och inspirerad av det skapa ett gediget utkast för en kommande bok. Vidare tänkte jag mej att det var dags att fylla frysen med hembakta grahamsemlor, kanelbullar för oväntade besök, soppor och grytor.
Medan degen jäste och soppan puttrade skulle jag ta ett varv med dammtrasan och golvmoppen. Gardinerna i sovrummet skulle äntligen tvättas, strykas och hängas upp på nytt – om jag inte till och med skulle hitta en halvtimme för att sy upp det där tyget som legat i skåpet länge. Och föra allt överblivet i tygväg till Emmaus.
Ja, det var fint att tänka på allt jag skulle göra när jag väl slumrade in. Jag klappade mig till och med på axeln och kramade om kudden extra hårt med ett fånleende dansande över ansiktet.
Jag inledde min lediga dag med att vakna 11.30. Det åtföljdes av ett avsnitt av ”Entourage” som jag snabbt sköljde ner med ett avsnitt av ”Californication”. Vid det här laget började jag bli hungrig och kunde någonstans förnimma mej doften av nybakat. Det resulterade i två varma mackor och två koppar kaffe.
Därefter blev det åter soffan och ett rafflande avsnitt av ”Days of our Lives”.
Min lediga dag pågår många timmar till. Synd att det regnar så. Och tvättmedlet nästan är slut liksom grahammjölet. Dessutom kan jag ju inte flytta på katten där hon sover i famnen. Ja och så hade jag ju faktiskt öroninflammation hela förra veckan.
Nämen oj, nu börjar visst Kusturicas ”Livet är ett mirakel”. Den kan jag ju inte missa.
MALIN TILLSTRÖM
