Om jag vore olycklig, tänker Inga Heller, då skulle jag pröva att tänka helt annorlunda, helt tvärtom. Kanske man skulle låta bli att gå över ån, kanske man skulle testa det som farmor och mormor förlitade sig på, alltså lite hederlig religion. (Inte att meditera i Indien, alltså, snarare sätta sig i den egna hemkyrkan en söndag klockan 11.00. Vad har man att förlora om man är olycklig?) Om inte det hjälper kan man läsa ”Att välja glädjen” av Kay Pollak. Inga Heller tar tips från boken ”Väder, vind och livets allvar”, en brevväxling mellan Martin Lönnebo och Tomas Sjödin.
n Du kan sätta upp en skylt på din dörr: ”I det här huset bor en syndare, här kan du känna dig som hemma”. n Ta livet på allvar, men inte dig själv. n Du kan söka dig till den miljö som snabbast bidrar till att psyket och kroppen går ner i varv; vattenhålet på savannen. n Lyssna till olika skratt; hånskratt, överlägsenhetsskratt och föraktskratt. De kommer direkt från helvetet. Skämtskratt, sällskapsskratt, instämmandeskratt, nervösa skratt, blygsamhetsskratt och överraskningsskratt. De är vanliga, jordiska och därför mänskliga. Det goda skrattet, det hjärtliga skrattet och det lyckliga skrattet. De tre ger eko i himlen. n Lyssna till tulpaner som gnekar. Jo, det heter så, det ljud kraftig och saftiga tulpanstjälkar ger ifrån sig när man böjer dem. Gnekar. n Lämna ett hörn i trädgården att växa igen för rödhakens skull. För att få höra silverflöjten. n Tänk att nu är inte tiden då människor ska predika för fåglar. Nu är tiden då fåglar ska predika för människor. n Stryk mycket. Kläder alltså. Strykbrädan är hemmets böneplans. Att stryka tar tid, men kräver ingen tanke. Just därför ger sig strykarens inre ut på äventyr. n Meditera över uttrycker ”Take away from yesterday” (Ta bort, eller hem, från gårdagen?) n Du kan tänka att Gud hälsar ofta på – men ingen är hemma. Försök att vara hemma som människa. På riktigt. n Lär dig följande dikt av Erik Axel Karlfeldt utantill: Hur var ditt liv? – Det var storm och nöd och kamp i en enda veva; det var gäckad längtan och fåfäng glöd och små glimtar ur molnens reva. Jag är så glad att jag fått leva.
