DELA
© Nya Åland

Om att tukta en handelsman

Min läsplatta, alias herr ipadda, var på hugget genast då han i höstas anlände till hushållet.

– Ålänning ska du köpa bil, var det första han frågade mig.

Att han inte fick något svar bekom honom inte. Herr ipadda pratade sig varm, till och med på flytande japanska, för alla existerande bilmärken i alla existerande länder.

Mina påpekanden om att jag är lika lite intresserad av bilar som en vegetarian av kött struntade han i. Mina lektioner om sambandet mellan målgrupp och marknadsföring struntade han också i.

Ibland övergav herr ipadda bilderna av kvällssol som reflekteras på en nylackerad motorhuv och bombarderade mig i stället med motorcyklar som jag bara MÅSTE köpa för att bli lycklig i livet. I sin iver presenterade han till och med en husvagn.

Jag undrade var herr ipadda hade fått sin utbildning. Jag undrade framför allt vad som var inprogrammerat om mig i cyberrymden då man utgår ifrån att fordon är det jag vurmar för.

Det blev jul och jag surfade bland godis och karamellrecept på nätet. Då hände något, herr ipadda bytte plötsligt taktik.

Fordonen försvann med gasen i botten. I stället plockades det fram induktionshällar, kylskåp och erbjudanden till gourmetrestauranger i våra grannländer. Då jag inte nappade på ny köksinredning föreslog min handelsman i stället ödmjukt en stekpanna.

Det nya sortimentet var visserligen roligare än bilarna men i längden tröttsamt för en som har vad hon behöver i sitt kök och definitivt inte drömmer om mera prylar.

Men det spelade inte så stor roll - jag hade kommit på herr ipaddas svaga punkt och det tänkte jag utnyttja.

Under några dagars tid surfade jag målmedvetet på vissa bestämda favoritsajter. Bara på dem, ofta och om och om igen.

Det tog inte länge innan den i början så sturske och stöddige handelsmannen böjde sig ödmjukt. I dag presenterar han uteslutande reklam som passar mig. Reklam som är perfekt för några sekunders drömmande.

Det handlar om vita stränder vid turkosblå laguner, klipphotell i Anderna och djungeläventyr. Det handlar om inbjudningar till vernissage på Manhattan, om konstauktioner i Berlin och om det allra senaste i trädgårdsvärlden.

Ibland, men bara ibland erbjuder herr ipadda vipplån men han lugnar sig snart om jag öppnar någon av reklamerna och låtsas vara intresserad.

Jag har programmerat in mig själv i cyberrymden.