DELA
© Nya Åland

Om att äta Buster

Just nu samlas tusentals människor i den kinesiska staden Yulin för att äta hund.

Skulle jag ha börjat denna spalt med orden ”Just nu samlas tusentals människor i staden Yulin för att äta ko” skulle nog intresset för denna text svalnat för de flesta. Men nu är det hunden det är frågan om. Vi pratar om Buster, Bella och Tintins Milou. Vidrigt. Förskräckligt. Barbariskt.

Denna hundätarfestival har fått stor medial uppmärksamhet världen över. Under festivalen kommer cirka 10 000 hundar av olika raser slaktas och ätas upp. Flera kampanjer drivs för att festivalen ska stoppas, bland annat har en namnlista på elva miljoner namn lämnats in.

Jag förstår varför du äcklas av denna företeelse. Det gör verkligen jag med. Jag kan inte tänka mig hur någon skulle vilja äta upp mina älskade vänner, Luna och Laban. Men rent ut sagt ser jag omvärldens reaktioner som väldigt, väldigt dubbelmoraliska.

En hund känner exakt samma smärta som en gris. En ko kan vara precis lika tillgiven som en hund – även om kossan inte är lika bra på att sitta ner och skaka klöv. Varför, frågar jag mig själv, kan gemene man leva sig in i hundens smärta men inte i kossans, grisens eller fårets situation. Både kalv och lamm ses som delikatesser. Får det lov att vara en färsk hundvalp? Det smakar säkert minst lika gott.

Svaret ligger i traditioner. Hunden är människans bästa vän medan grisen helst skall ligga mitt på bordet med ett äpple i mun. 20 miljoner hundar äts varje år i Kina, vilket är långt ifrån en ny företeelse – åtminstone i 2 000 år har detta varit en tradition. Invånarna i Yulin tycker om sin tradition, de menar att det är hälsosamt att äta hund. Omvärldens reaktioner har dock lett till att myndighetspersoner i Yulin är förbjudna att delta i festivalen.

Vi i väst är så duktiga på att predika åt de som flyttar till oss om att man bör ta seden dit man kommer. Men kära hjärtanas om de äter hundar i Kina!! Vi tar oss rätten att göra oss lustiga över religioner som inte äter griskött eftersom de anser att grisen är oren medan vi på samma gång inte kan begripa hur någon vill äta hund då den ju är vår vän. Logiskt? Nej, verkligen inte, båda argumenten är precis lika faktabaserade.

Jag förstår att många har en annan relation till hundar än till grisar, men detta är bara känslo- och traditionsbundet och inget annat. Fenomenet kallas speciesism och betyder diskriminering på basis av arttillhörighet. Antingen är det okej att äta hund, ko och får eller så är det vidrigt, förskräckligt och barbariskt att äta något av dem. Ni kan gissa vad jag tycker.

<”Byline tfn”>