”Nedlägges, utan åtgärd”
Vi bodde bara en tunnelbanestation ifrån varandra. Annars var det inte mycket annat som band oss samman. Förrän den dagen då vi båda fick diverse SMS-hot från vårt ex:
”Vi tar den långa smärtsamma vägen. Trodde inte du va så tuff men du vet ju inte vad det handlar om.”
Det visade sig att vi hade samma historia och lade fram den hos Södermalmspolisen. ”Det är ingen idé att anmäla, ingen kommer att tro er ändå. De kommer bara att se två tjejer som försöker sätta dit en kille”, blev svaret. Trots hans skamlösa kommentar gjorde hon det ändå, medan jag blev hänvisad till mitt polisdistrikt. Det skulle visa sig bli min räddning.
Då hon bara tre dagar senare fick ett brev från samme polis med raderna: ”Nedlägges, utan åtgärd”, hade jag redan fått mitt besöksförbud beviljat av åklagare.
Samme man, men ändå helt olika utslag. Vi är inte lika inför lagen.
Det skulle lyckligtvis visa sig att han respekterade besöksförbudet, vilket inte alltid är fallet. Besöksförbudet gav mig en möjlighet att lämna situationen, samtidigt som trakasserierna obehindrat fortsatte bara en tunnelbanestation bort.
Min polis gick dessvärre på semester samma dag som besöksförbudet gick igenom. Den sommaren flyttades därför mitt ärende runt hos fyra olika utredare, som alla skyllde sitt bristande engagemang på semestertider. Det skulle dröja fyra månader innan ärendet hamnade hos enheten för grova brott. Då togs han äntligen in på förhör och anhölls. Det hände dels för att en av Sveriges mest kända advokater tog sig an fallet, vilket plötsligt gav ärendet dignitet hos polisen.
Nio månader efter anmälan blev det äntligen rättegång. Han dömdes för olaga hot, samtidigt som den andra tjejen satt rättslös på åhörarplats.
Det finns fördomar, också i rättssystemet, om att det bara är vissa kvinnor som drabbas av hot och våld i nära relationer. Även uppfattningen om att vi i någon mån också har oss själva att skylla dröjer sig kvar. Och visst – jag missbedömde hans person kraftigt, men han missbedömde också mig: Jag var visst så tuff som han inte trodde att jag var! Det var hon också. Skillnaden var att jag fick ett snabbt och avgörande stöd från samhället.
Vi vet ännu inte varför Godby-kvinnans ansökan om förlängt besöksförbud lämnades in en månad efter att det ursprungliga upphört. Men vi vet att det kom in en ny ansökan till tingsrätten den 30 juni. Först nu på torsdag hålls förhandlingen. Då har den legat i fyrtiotre dagar hos tingsrätten.
Att det är semestertider är ingen ursäkt då besöksförbud ska hanteras skyndsamt. Och det går inte att låta bli att tänka att historien kanske hade fått en helt annan utgång om inte samhället svikit. Igen.
Veronika Åström
veronika.astrom@nyan.ax
