DELA

Miss i planering allvarlig missräkning

Det finns verkligen inget att göra åt vissa saker. De bara händer och så får man stå ut.
En sådan är magsjuka.
Och nej, jag är inte drabbad, annat än indirekt. Mitt sociala liv och min måltidsplanering är nämligen ur led.

På grund av magsjukan som drabbat Njutargränden var det förra veckan en decimerad skara (minus en familj) som slurpade i sig gulasch-soppa. Den var utomordentligt god, men det saknades alltså fem personer.
Denna måndag blev det ingen soppa alls, för familjen i tur hade dukat under, en efter en.

Ni förstår vilken tragedi när man kommer hem från jobbet, och alla är inställda på en halvtimmes vila och en god soppa i glada vänners lag. Och så blir det inget och man får börja rycka i skåpen och gräva bland makaronerna. Och dessutom får man höra att det skulle ha bjudits på hembakt surdegsbröd, örtost och soppa med kikärter och linser.
Vid nästa sammankomst ska jag framlägga ett förslag om att soppservering är obligatorisk även om man inte kan ta emot gäster. I fall något smittsamt är på gång får man koka soppan ändå, och räcka ut lagoma portioner för hämtning. Och sen kan alla sitta vid varsin dator och skypa kring soppan.
Kul va?

Nå. Låt mig bjuda på en mycket rolig men något generande (inte för mig) historia. En morgon sa den lilla mörklockiga i grannhuset till sin mamma att hon borde raka skägget (som pappa gjorde).
Mamma protesterade att hon ju inte hade något skägg.
Då sa lilla mörklockiga:
– Mamma raka sägget rumpan!

För övrigt, bara som en liten aptitretare inför sommaren, kan jag meddela att vi än en gång skändligen misslyckats med att sterilisera vår vackra gråa Misan. Hon lever loppan nu, till stor glädje för traktens frassar och alla barn som får en närstudie i lust och passion och polyamorösa relationer uppe på vändplan.
Det betyder, om inte gammal visdom bedrar, att vi har kattungar till salu på försommaren. Alla som levererats hittills har varit högst dugliga och vackra kissor. En lurvig gangsterfrasse verkar vara den som kommer till skott oftast, så det kan mycket väl bli några lurviga ungar också.
Beställningar mottages med tacksamhet. Först till kvarn.

Jag avslutar med att upprepa det varningsbudskap som en av Njutargrändens barn deponerade i postlådorna förra gången det begav sig:
Varning! Spykukan härjar i gränden.