DELA
© Nya Åland

Min kloka mamma

Ibland säger folk att jag och min mamma är lika till sättet. Jag är inte så säker på att jag alltid tycker att det är så roligt att höra.

Vi är lika på det sättet att vi är av den uppfattningen att lunch, det äter man klockan 12 och middag klockan 17. Och fika inmundigas alltid klockan 14.

Min mamma är den som svär över att hennes hund står och tigger när hon förbereder maten vid köksbänken. I nästa sekund kastar hon till hunden en bit av vad det nu är som hon tillagar. Sedan svär hon igen när hunden fortsätter tigga efter att ha glufsat i sig munsbiten.

Min mamma tål inte kvinnan i orkestern på Dobidoo på tv som står och viftar lite med händerna, samtidigt som hon nynnar ”Dobb-idobb-idobbi-dooooo”.

– Vad GÖR hon där där? Hon kan PRECIS gå hem hon.

Min mamma är den som svär över sin iphone trots att hon haft den i åtta månader.

– Meh! Så skriver den HALLON! Jag skulle ju skriva HALLOJ! Den är ju värre än min gamla telefon den här.

Min mamma lagar också den godaste maten och kan trix som att man ska använda grodblad om man har en envis sticka i fingret. Hon säger att ättika kan man använda till allt från att tvätta fönster med till att kalka av vattenkokaren.

Hon kan läsa stickmönster och hon säger att man ska ta två tabletter med olika verksamma ämnen när man han huvudvärk.

När jag gick i första klass minns jag att vägde mig hemma på badrumsvågen och att mätaren visade på 24 kilo. Sedan försvann den där vågen, helt plötsligt. Utan att jag märkte det och jag kom inte på tanken att väga mig. Det gjordes bara vid de årliga besöken hos skolhälsovårdaren. Det var inte förrän tio år senare som jag började fundera på vart den där vågen i badrummet hade tagit vägen.

Det visade sig att mamma gömt den. För att jag inte skulle uppmuntras till att kontrollera min vikt och ge mig problem med ätstörningar.

Jag har tjejkompisar som väger sig morgon, middag och kväll och har ett osunt behov av att kontrollera sin vikt. Det har inte jag. Id ag vet jag inte alls vad jag väger. Det är någonstans kring 60 kilo, tror jag. Men jag vet ändå inte helt säkert eftersom jag inte äger en egen våg.

Jag är medveten om att det inte på något sätt är lösningen på problem med osund självbild och ätstörningar. Men för mig fungerade det precis som min mamma ville.

När jag får barn så ska jag också gömma badrumsvågen. Om jag ens skaffat någon.