Lite gott och blandat
”Nina Fellman kan köra upp sin tidning i röven tycker jag”
Så tycker en läsare på Facebook, i en diskussionstråd om konflikten i Långbergsöda.
Jag känner inte människan som skrev det. Inte heller tror jag att jag gjort hen personligen något illa. Helt uppenbart har vi olika åsikter om hur man ska hantera fornlämningar. Den person som började tråden, genom att länka till en ledare i ämnet, har glatt gillat detta inlägg.
Jag låter det stå för sig självt.
Vi pratar om annat.
Till exempel om det faktum att en diet-epidemi drabbat Nyans redaktion, som smälter bort framför ögonen på mig. Det är LCHF hit och 5:2 dit, och de allra värsta kör LCHF på 5-dagarna och dietpulver på 2-dagarna. Det sägs att 5:2 är ett sätt att ta bort överdriven fokus från maten, men jag tycker dessvärre att effekten varit den motsatta – det har aldrig diskuterats så mycket mat som nu, när en del ska vara utan stup i kvarten.
För mig är hösten matmässigt den allra bästa tiden. Nu finns massor av färska grönsaker och frukter, bär och tid att stå vid spisen utan att känna att man missar den möjligtvis enda solglimten på tre månader. Det är tid att mysa ner sig i soffan med gott samvete och mycket choklad.
Skulle jag någonsin komma på den befängda idén att min kropp inte är perfekt skulle jag definitivt banta på våren, i mars-april, när allt är gammalt och hopskrumpnat och importerat från andra sidan jorden. Inte nu, när jordärtskockorna ropar på grädde, lammen tappar stekarna och äpplena doftar så att det fyller ett helt rum.
Det är inte i misstag som det är skördefest just nu, och då känns det som ett hån mot själva jordens fruktbarhet att det ligger en påse ”very low calorie diet” i sopisen på toan. Får jag, i all självgodhet, komma med ett förslag; Vi äter lagom.
Och så raskt vidare till nästa ämne.
I mitt förhållande är det jag som drömmer mardrömmarna. Ofta och storslaget, med komplicerade intriger. Min man är välsignad med en omedelbar och god nattsöm, för det mesta.
En natt var det inte så. Han vaknade till flera gånger, och var i det där halvvakna tillståndet man är i när man tror att man vaknat ur den dröm. På morgonen kom han bara ihåg att han varit grymt frustrerad och irriterad över att han glömt koden till hur man somnar om. Han visste att den var fyrsiffrig, men hur det riktigt var…
Sånt fnissar jag åt.
