Jag ska bara köpa lite
Att det ska vara så jädra lätt att shoppa på nätet?
Man sitter där och klickar lite runt och så, oops, beställde jag allt det där? 500 euro? Hur kunde det bli så mycket? Det var ju bara 3..7…12 olika plagg…hrmm.
Eller så sitter man på någon budgivningssida och slöbudar och så oops, vann jag budgivningen? Jamenvisst, tre udda glas till har väl ingen dött av.
Heja internet, det har gjort shopping så lätt. Men gud vet varför shopping ska vara lätt? Om man ska göra av med sina surt förvärvade slantar ska det väl kännas lite i fötterna och armarna efter att ha sprungit omkring i butiker en hel dag och släpat sina inköp efter sig i en prasslande växande plastpåsansamling. Annars är det ingen sport.
Och för den delen gör man av med mindre pengar när man live-shoppar. Man orkar helt enkelt inte leta sig igenom alla butiker på samma sätt som man gör när man scannar nätet.
Live-shopping sparar också tid, du slipper öppna ditt paket från postorderföretaget och upptäcka att färgen ser helt annorlunda ut när den syns i dagsljus och att modellen kanske inte visade alla fula skavanker plagget har på bilden på nätet. Då ska man ännu orka packa ihop allt, fylla i returhandlingarna och föra paketet till posten. Då har ju redan lyckan över att ha fyndat falnat och det är bara ett måste att hinna till posten.
Och håll med om att reakorgen i en riktig klädbutik är mer sanningsenlig än en reakorg på nätet. Man behöver känna med egna fingrar att tyget på den där fyndklänningen känns som sandpapper och mönstret är urblekt på några ställen. När man har den hemma är besvikelsen efter de höga förväntningarna svår att ta.
Men, som sagt, det är det där förföriska med att sitta och klicka på allt man vill ha och se det hamna in ”din varukorg”. Och utan att vidare fundera är det lätt att klicka på ”till kassan” och godkänna köpet, speciellt om man redan har ett konto i nämnda postordeföretag och de ger dig nästan allt det köputrymme du vill ha. Men inte behöver. Särskilt inte när räkningarna ska betalas.
Nåja, än så länge gör inte butikerna som bankerna, drar in på personal och lotsar sina kunder till internet. Kanske nätbankerna kan lära sig av nätbutikerna? Man kan få hem lite pengar på prov i två veckor. För att bada i eller för att stila med. Sedan kan man lämna tillbaka det. Eller är det det som kallas banklån?
