DELA
© Nya Åland

Jag har sett mig omkring lite

Tammerfors, en stad som kan stoltsera med svartkorv och ishockeylegenden Raimo ”Raipe” Helminen. Och en tågstation. Tågstationer är intressanta. De drar till sig personer med väldigt olika behov, intressen och motiv. Utanför tågstationen i Tammerfors bevittnade jag en rörande scen där en mor räddade sin son.

Tre
berusade män i varierande åldrar och grad av berusning stod och halsade öl utanför ingången. De är inte inne på första burken eller första sixpacken, snarare på andra lådan. En liten kvinna med snaggat hår och en hes röst som brädar Rod Stewart kommer ångande mot männen. Hon tar tag i den yngste av männen och börjar skälla ut honom. Det är inte lätt att förstå vad hon säger med till slut skriker hon upprepade gånger på finska: ”Gå till bilen!”
Slutligen vinglar den unge mannen iväg till en bil där någon sitter vid ratten och väntar. Tror ni kvinnan också hoppar in i bilen? Nej nej, hon greppar den unge mannens lämnade öl, tar en ordentlig klunk och säger: ”Jag är hans mamma.” Det kallar jag en uppoffrande mor, hon tar hans plats bland missbrukarna.

Åbo,
en stad som kan stoltsera med både det svenskspråkiga Åbo Akademi och det finskspråkiga Turun Yliopisto. Men värre är det om man går på restaurang. En känd restaurangkedja hade många menyer på bordet, men ingen på svenska. Ett förbiseende kan man tänka sig och letar på de andra borden, idel finska menyer. Vi ber snällt servitrisen om en svenskspråkig. ”Javisst” säger hon och rusar iväg. Vi hör sedan hur hon och en annan servitris letar efter de svenskspråkiga menyerna. ”Titta i det där skåpet.” ”Kanske under de där lådorna?” Slutligen kommer en lätt andfådd servitris med en svenskspråkig meny.

Det är
inget negativt med det, hon ansträngde sig verkligen och sedan hör vi hur hon säger till sin kollega att hon tänker göra en kontroll av alla bord att det finns åtminstone en svensk meny per bord. Vi gör en highfive inombords för henne och känner att vi åter gjort en välgärning för Finlands image som tvåspråkigt land. Nästa besökare behöver inte be om en svensk meny.

På en
färja mellan Mariehamn och Åbo. Bildäck. Tre äldre personer, två kvinnor och en man, irrar omkring med sina öllådor och taxfreekassar och försöker komma till sin bil. De letar och letar, tills de kommer på att bilen är uppe på hyllan. Problemet är att de hävdar att bilen står på hyllan som inte är i bruk. Trots att en annan bilförare försöker förklara att den hyllan är uppfälld, det ryms alltså inget på den, pekar de förvirrade bilisterna mot taket och säger att de satte bilen dit. Nu skulle man vilja ha en dold kamera istället för att tjuvlyssna genom en diskret nervevad bilruta.
Men det blev åtminstone material till en spalt.