Impotens, seldon och kommunreform
Händer det inget nytt på den här ön? Tanken slog ner när undertecknad bläddrade i tidningen Ålands utgåvor hösten 1967.
Snart femtio år sen.
Orsaken till researchen var att landskapsstyrelsen, som den hette då, hade beställt en utredning av en ”ingenjör Östensson” om hur Åland skulle se ut 1990. I den visionen ingick en kommunreform inte helt olik den som vår senaste regering vill ha.
Vad mer skrevs det om i lokaltidningen 1967? En landskapsdelegation som hade rest till Helsingfors och väntat på sin tur i två timmar fick nöja sig med att statsministern ”gav uttryck för god vilja från regeringens sida” när det gällde önskemål om lagändringar som skulle gynna Åland ekonomiskt. Och hur skulle Pommern bäst bevaras? Åsikterna gick isär.Så långt inget nytt.
Men titta här!
Maskinmästaren Anders Lindström i Finström Östanåker hade köpt Finlands första färg-tv för 2 500 mark.
Åtminstone vinter-OS i Grenoble skulle visas i färg i Sveriges TV.
Lägenhetsägaren Anton Eklund i Eckerö hävdade att han kunde bota allt från bröstcancer till impotens med en ”elektrisk grej” som han hade köpt för 15 dollars i New York 1939.
Han hade med framgång använt apparaten på sin hushållerska som var ”nästan slut som människa” före behandlingen.
– I dag mår hon utmärkt. Hon har till och med skaffat sig tre hakor, berättade lägenhetsägaren.
Hans behandling kostade 3 mark (50 cent) i timmen.
Och ringen slöts kring en ligist som i media fått namnet ”seldonsskäraren i Toböle”. Både människa och rovdjur hade varit framme!
– Min slutsats är att förövaren har en hund med sig. Sedan människan huggit sönder seldonet har hunden bitit det, sade länsman Göran Carlsson.
Sådana nyheter fick mig att vilja stanna kvar och bläddra både framåt och bakåt.
Men tyvärr, nutiden kallade.
