DELA
© Nya Åland

I varje hjärta bor ett frö

Gårdagens Nyan värmde ända in i hjärteroten. En hel tidning – förutom strejkslutet – om nyålänningarna och integrationen. Om människorna från världens alla hörn som sökt sig till Åland, som vågar, vill, önskar och hoppas, som ställer om sina liv, som tror på en bättre framtid för sina barn, som utmanar sig själva och oss.
För det är inte lätt att tränga in i ett ösamhälles innersta väsen. Det märkte jag själv när jag flyttade in för 36 år sedan. Vägen till Åland var inte lång, det språk som talas här är mitt modersmål, jag kände redan folk som bodde här.
Och ändå.
Jag kom direkt från studiemiljön i en storstad med ständigt öppna dörrar och nya bekantskaper där man var intresserad och nyfiken på människor som kom och gick i ens liv. Men när jag kom till sommar-Åland hade de lokala ungdomarna sina kompisgäng sedan dagisåldern och man var inte särskilt intresserad av att lära känna nya människor.
Tack och lov träffade jag min åländske man redan innan jag flyttade in så jag fick direkt ett sammanhang, men de flesta av mina första bästavänner var inflyttade som jag.

Det
här brukar jag tänka på när jag träffar på nyålänningar. Jag är långt ifrån så social och välkomnande som jag skulle vilja vara. Jag tillbringar helst kvällarna hemma i soffhörnet, åtminstone den här årstiden som måste vara helt fruktansvärd för alla som flyttat hit från varmare länder.
Det kanske blir annorlunda när jag blir pensionär, intalar jag mig. Då ska jag bli som min syster som är världens mest sociala och som har stående inbjudan till varje nyfunnnen vän som hon råkar sitta bredvid..
För det finns få saker som ger så mycket kraft som att prata med människor. I dagens oroliga värld där flyktingströmmarna ökar hela tiden är det faktiskt den enda lösningen.
Vi har bara den här planeten. Alla har samma rätt till ett värdigt liv fritt från krig, förtryck och svält. Hudfärg och religion spelar ingen roll. Vi måste lösa problemen tillsammans och verkligen se de möjligheter som skymtar fram i mörkret.
Som man har gjort i Föglö. Som man har gjort i svenska Österbotten. Som man gör på många, många ställen i världen.

Att
öppna sitt hem är att öppna sitt hjärta. Världen behöver fler öppna hjärtan. Genom alla hjärtan flyter blodet rött – samma färg, samma liv, samma rytm, samma kraft, samma värme.
Fröet till en bättre värld bor i varje människas hjärta. Den som grubblar på meningen med livet och varför vi är här och liknande existentiella frågor kan tänka på det och vårda, vattna och göda sitt frö så att det växer och slår ut i blom.

Annika Orre