DELA

I vår trädgård

Vi är inga trädgårdsmänniskor min man och jag. Att vi överhuvudtaget har en trädgård säger mer om hur mycket vi älskar vårt hus, än hur mycket vi fröjdar oss över de första vårlökarna.

För några år sen besökte jag en trädgårdsbutik, oklart varför. I kön råkade jag få syn på mossbekämpningsmedel. Fram till den stunden hade jag inte förstått att mossa i en gräsmatta var ett problem. Jag har snarare ansett mossan vara en fördel, eftersom man inte behöver klippa gräset så ofta med en mossbelupen trädgård.

För nio år sedan, då vi nyss blivit med hus försökte vi inbilla oss att vi tyckte om trädgårdsarbete. Vi anlade en rabatt som såg ut som en grav över en missförstådd poet och vi planterade rosenbuskar som vi turades om att köra över med gräsklipparen. Vi petade ner lökar i den torftiga jorden och undrade vad den stora vita busken i hörnet hette.

Numera är vi förståndiga. Vi har slagit fast att en trädgårdsdag per säsong är nödvändigt och vad vi står ut med. På hösten krattar vi löv och på våren undrar vi varför vi inte krattade undan mer. På hösten städar vi undan det värsta, på våren plockar vi fram det mest nödvändiga.

I söndags var den dagen. Vi mutade barnen med 1,50 per timme trädgårdsarbete och sockerkaksplättar till mellanmål (stek sockerkakssmet i stekpanna och servera som plättar). Och nu ska jag kanske sluta ljuga. Jag gjorde absolut ingenting trädgårdsrelaterat i söndags. Jag befinner mig i det skedet av manusarbetet då jag tänker på hur lika orden manus och anus är, och redigerade synonymer i tolv timmar.

Barnens medverkan var också relativ, det är stor skillnad mellan hur många löv ett barn ser och hur många löv en vuxen ser. Maken däremot passerade fönstret med famn efter famn av ris, och jag kunde inte begripa var han hittat allt.

På kvällen tog vi en tur runt ägorna. Krokusarna i rabatten syntes, tulpanknopparna kunde anas och rosenbusken hämtar sig kanske i år.

Jag bestämde oss för att köpa en hammock, eftersom min farmor hade en. Kuddarna i en hammock doftar alltid sol och saften man dricker i en hammock är alltid hallonröd. Jo, en hammock måste vi ha. Där kan vi sitta och se ut över mossan.