DELA
© Nya Åland

I morgon är en annan dag

Jag vaknar klockan 06.40. Ögonlocken har fastnat! Tjugo minuter senare lyckas jag häva mig ur sängen. Barnets fader borstar barnatänder medan jag gör en räd i garderoben.
Tar barnet till dagis. Är på jobbet vid åtta (nåja, två minuter över). Ingen frukost i magen men kaffet får fart på livsandarna.
Skriver polisnotiser. En konstapel har fått sig en spark, någon har lekt rövare på flygfältet. Pojkspolingar såklart tänker jag. Jag skriver inte att det handlar om pojkspolingar för några bevis har jag ju inte. Pojkspolingarna, förlåt, de personer som körde på ett störande sätt, hade hunnit lämna platsen då polisen kom dit.

Jobbar med några
reportage. Går på morgonmöte. Verkar som om fler har klister i ögonen. Hittar en nyhet som inte är en nyhet men kanske kan bli en nyhet. Printar ut en rapport om hälsa i skolan. Presskonferens i morgon klockan nio. Måste hinna läsa rapporten innan jag går dit.
Ringer samtal efter samtal. Papper är hemligstämplade. Kör fast. Pratar med trevliga damer på landskapsregeringen men ministern jag vill få en kommentar av är sjuk. En av de trevliga damerna jagar information om en skrivelse jag behöver trots att hon nog egentligen skulle ha gått hem.

Jag pratar med folk som säger att det här får du inte skriva. Får tips om en gammal hund. Tänker på min katt som nästan blev 20 år.
Min bordsgranne berättar om en galen dröm.
Jag går igenom landskapsregeringens utlåtande om Smakbyn. Jag skriver om utlåtandet. Jag gör fem olika dåliga rubrikförslag innan nyhetschefen rycker in och styr upp det hela.
Jag ifrågasätter varför vi inte får använda förkortningen ”lr” istället för att skriva ut ”landskapsregeringen” i rubriker. Jag får veta av husets veteraner att den diskussionen har vi haft i 20 år och nej, du får inte använda ”lr” i rubriker. Skriver till vår språkvårdare Ylva och frågar: Varför får jag inte använda ”lr” i rubriker? Mitt liv skulle bli så mycket lättare, ”landskapsregeringen” är inget rubrikord men ”lr” klingar ljuvt i mina öron. Ljuvt och kort klingar det.

Jag får inte ut den där skrivelsen från den trevliga damen, tjänstemännen har gått hem. Citerar radion istället. Tydligen hade de bättre lycka eller så ringde de tidigare, kanske medan jag pratade om gamla hundar. Borde jag inte gå hem förresten?
Skriver en kort text till förstasidan. Undviker noga att skriva ”lr”. Jag ringer min pappa som är barnvakt och säger att nu blir jag sen. Jag ringer min kille och säger att nu blir jag sen.
Jag åker hem. I väskan har jag den olästa rapporten om hälsa i skolan. Nåja, i morgon är en annan dag.
Presskonferensen börjar ju först vid nio.

Annika Kullman