DELA
© Nya Åland

I Jomala som skogsråddare

Det måtte ha sett rätt patent ut i Jomalaskogen i Västerkalmare här om kvällen.
Inga Heller och gobbin hennes har börjat pröva på medelåldersorientering eller vad man nu ska kalla detta som heter Skogsråddet. Det gäller att hitta 60 kontroller runt omkring Mariehamn, poäng får man för varje, mellan 5 och 25, och tid har man på sig ända fram till september. Det är roligt! Man uppnår i det närmaste extas vid varje orange-vit plastlapp.
Inga Heller är mycket stolt att över huvud taget syssla med någonting som arrangeras av en klubb med bokstäverna IFK i sig. Så är det här. IFK:s orienteringssektion har hittat på det hela. Man vinner pris, en kompass, eller vad det nu är. Kartor finns i sportaffärer.

Det som nog
såg riktigt roligt ut inträffade alltså i Jomalaskogen.
Detta är också en förklaring till husägare i trakten varför det plötsligt rör sig en massa vilsna och ovidkommande människor i deras omedelbara närhet. De ser sig storögt omkring som om de vore på storstadssemester i Prag eller nåt.
Vilket egentligen är lika bra det, för nog finns det en hel del att upptäcka i Västerkalmare som stadsbor inte ser var dag. Ett hackspettsbo – ett hål i en trädstam med tusentals ynkliga pip och en hackspett med röd luva som flaxar ut och in – nog är det en sevärdhet som nästan går upp mot en katedral i en främmande storstad.

Nu var kontroll 37 nogsamt funnen och uppskriven.
Vid varje kontroll finns en bokstav som som skrivas upp på ett protokoll som bevis på att man faktiskt hittat rätt – eller är mycket god vän med någon som hittat.
Familjesammanträde följde. Nu skulle kontroll 38 letas rätt på. Inga Heller föreslog först att de skulle följa den upptrampade stigen i gräset. För man ser nog att folk har varit på samma spår och jagat kontroller över stock och över sten.
Nänä. Så enkelt kan man inte göra det för sig.

Gobbin som faktiskt alltid vet bäst gör en uträkning vad gäller väderstreck, naturtyper, avstånd, väder och vind och f-n och hans moster. Visst. De båda är helt överens.
Så tas första stegen. Gobbin rakt norrut. Inga Heller rakt österut. Så ångar de på några steg och stannar sedan upp för en ny konferens.
Visst! Riktningen till nästa kontroll är visserligen österut, men bästa sättet att nå dit är att göra en sväng mot norr för att undvika bergknallen. Visst. Inga Heller är kvinnligt följsam och nöjd med gobbins smarta uträkningar och följer honom sedan hack i häl.
Hon påminner gobbin om följande lustifikation, för att lätta upp stämningen lite:
– När jag var barn sa vi alltid att Finlands näst snabbaste löpare hette Hacki Hälinen.
Det tyckte han inte var ett dugg roligt.
De tågar alltså österut, fast först lite norrut. Och tro det eller ej. Det var liksom en upptrampad stig. Just där.