DELA
© Nya Åland

Hur en ring kan förstöra en dag

Morgnar är inte min grej. Vissa morgnar är ännu mindre min grej än vissa. En sådan kan te sig som härom morgonen.
Larmet går i telefonen, alltid med snooze-mån vilket är mycket hälsovådligt läste jag härförleden. Själv tycker jag att det är så skönt att vakna till lite halvt och genast tänka att man får sova tio minuter till så jag struntar i om jag förkortar mitt liv med någon minut. Ja till och med ett år kan jag avvara för den känslan.
Så jag snoozar. Inte bara en utan både tre och fyra gånger innan jag masar mig upp ur den sköna grottan av sängvärme. Eftersom jag inte sover med kontaktlinser i ser jag ingenting. Och då menar jag inte att det är svart utan att allt är väldigt, väldigt suddigt. Ser inte katten själv till att hålla sig ur vägen kan jag trampa på den i tron att det är nåt klädesplagg som ligger i min väg. Numera vet katten att det är bäst att vänta med morgongoset tills första toabesöket är avklarat.

Väl inne på toa
fäster jag alltså inte blicken någon särskild stans utan sätter mig genast ner. Och inser att något är väldigt fel. Kallt porslin möter min sömndruckna rumpa. Ringen är uppe. I ett hem där ingen man bott stadigvarande de senaste femton åren eller så är det inget mindre än chock. Plötsligt är jag väldigt förvirrad.
Har jag någon man i sängen som jag inte lade märke till då jag steg upp? (Betänk att jag fortfarande befinner mig i ett tillstånd av mer sömn än vakenhet och att jag ser väldigt dåligt). Efter en kort rannsakan inser jag att alternativ två är betydligt mer sannolikt, nämligen att det befinner sig en person av manligt kön i dotterns rum. Eller möjligen har befunnit sig där och slagit en sista drill innan han gått hem till sig för natten.
När det väl är utrett kan jag också tänka att det har sina fördelar att ingen man bor stadigvarande i vårt hem. Det finns nackdelar också, det ska jag inte sticka under stol med, men när man sitter på en alltför smal och alltför kall ring av porslin alltför tidigt en morgon känns det som om fördelarna är större.

Det kan kanske tyckas som en petitess, det här med toaringen, men läs föregående mening igen och inse varför den där ringen kan förstöra en hel dag. Förvirringen i hjärnan, den kalla, hårda känslan mot en av ens känsligaste kroppsdelar och på det insikten att det är alldeles för sent att stiga upp och fälla ner ringen och börja om på ett mera bekvämt sätt. Det som samlats under en hel natt kan inte bara stoppas mitt i så att säga.
Naturligtvis är det så att en dag som börjar på det där sättet har alla förutsättningar att skita sig när det gäller resten också. Men vad kan man. Det är bara att bita ihop, göra en ovanligt god smörgås – kanske med prickig korv gjord av hästkött – till frukostteet i ett försök att kompensera och tänka positivt.
På vägen ut kollar jag om det i skohögen finns några i storlek 40 och memorerar dem. Ser jag dem igen kan innehavaren vänta sig ett litet snack om ringar och sånt.

Anne Sjökvist