Hiss och diss och KAJ
Arbetstakten på redaktionen blev avsevärt lugnare efter Rockoff. Inga fler sena spelningar att bevaka, inga fler diviga artister att handskas med. Efter tre år av Rockoff-rapporteringar börjar festivalen faktiskt tappa sin charm.
När jag under förra sommaren vikarierade som familjeredaktör fick jag träffa så otroligt många spännande människor och jag började inse att det nog inte finns en enda person som inte är intressant att lyssna på. Trodde jag.
Tills jag skulle boka intervjuer med artister. Daniel Adams-Ray velade fram och tillbaka i två veckor när han besökte Rockoff år 2014. In i det sista var det oklart om vi skulle få en intervju eller inte, så när han dagen innan sitt besök tackade nej kom det knappast som någon överraskning. I år fick vi inget svar alls.
Och Ola Salo gick visserligen med på en intervju, men det märks på folk när de varit med länge, när de blivit så medietränade det går att bli och de redan fått alla frågor så finns att ställa för många gånger. Sista tre frågorna fick jag ställa på springande fot. Ja, springande. Något annat fanns det inte tid till.
Ibland går det ju dock bättre även med kändisar. George R.R. Martin till exempel svarade gladeligen på varenda fråga när jag träffade honom förra året. Dessutom hade han inget emot att intervjun drog ut på tiden, sin hjälpredas envisa invändningar till trots. Långa och välformulerade svar verkade vara vad han gillar.
Smilo är ett annat bra exempel. De var trevliga och glada och verkade uppriktigt förvånade när jag tackade så mycket för deras tid och sa att det var allt. Som reporter brukar man ju i regel vara den som har mest bråttom, förutom när det kommer till just festivalartister.
Humorgruppen KAJ gick det väldigt bra att få tag i när vi – onödigt mycket i sista minuten – kom på att vi ville flika in lite av deras musik i vår sommarpodd. Som tur var hade vi kvar kontaktuppgifterna till årets Rockoffakter och jag slängde lite i panik iväg ett mail och bad om tillstånd att använda deras musik. Svaret kom efter fyra minuter – av Axel Åhman, självaste A:et i KAJ. Självklart fick vi använda deras musik och självklart skulle de även lyssna på podden. Medgörlighet när den är som bäst.
Synd bara att det tog en vecka för dem att svara när vi skulle boka en intervju, så det blev inget. Men allt kan man ju inte få.
