Haraldsby here we come!
Stränderna är vita som snö och mjuka som bakpulver.
Palmerna står rakryggade och havet är tropiskt grönblått när du tittar från utsidan och klart som en fjällbäck när du sänker ned cyklopet mellan dyningarna.
Att hitta en vackrare plats för bröllopsresan är snudd på omöjligt. Öns lyxiga hotell ger en behaglig vistelse som sätter skön guldkant på dagarna.
Dykning och snorkling håller världsklass. Golfspelaren hittar ett par banor i yttersta toppklass.
Och om du gillar god mat blir du inte besviken.
Vad heter detta paradis?
Mauritus.
Har jag, eller kommer jag någonsin, att sätta foten på någon av dess bakpulvermjuka stränder i den indiska oceanen?
Nej.
Texten här ovanför är klippt och klistrad från sajten Mauritius.se.
Drömma kan man. Andra göra verklighet av sina drömmar.
Jag erfar att en jobbkollega som gifte sig för ett tag sen firar smekmånaden på Mauritius just nu. Att inte nämna ordet avund i det här sammanhanget vore fel.
Men sånt är livet. Allt har sin tid. Tids nog når denna kollega möjligen en fas i sitt liv när det tack vare förändrade familjeförhållanden blir svårt att flyga från kontinent till kontinent för att få uppleva snorkling i världsklass, eller ens fara till Stockholm över veckoslutet.
Tidpunkten för vigseln kan också vara avgörande för om det blir någon smekmånadsresa alls eller om den skjuts upp på obestämd tid.
Jag har inte rest mycket. Men det vore trevligt att ta en stor kall i Aghia Roumeli på Kreta igen, efter en lång promenad genom Samariaravinen.
Jag skulle gärna gå fram och tillbaka längs Denmark Street i London en gång till och begrunda alla legendariska musiker och låtskrivare som arbetat och hängt på kaféerna där.
Eller så går vår bröllopsresa någon helt annanstans. Det är ingen brådska.
Den längsta resan vi gjort sen 2014 gick inte till Hawaii utan till Haraldsby.
Där köpte vi en bättre begagnad syskonvagn. Jag tycker mig minnas att vi handlade mat i Godby på vägen hem.
