DELA
© Nya Åland

Genusplogning

Hittills i år har plogbilar och snöröjningsmaskiner fått stå så gott som stilla. Bra för stad och kommuner, det sparar skattebetalarna mycket pengar på.
Samhällstekniska avdelningen i Mariehamn har en uttalad policy – det har jag frågat om flera gånger under årens lopp: Först ska trottoarer och cykelvägar plogas, i synnerhet de som används av skolbarn. Sedan ska gatorna snöröjas.
Det är en bra policy. Frågan är bara om den följs i alla lägen.
Ta fjolvintern till exempel. Mycket snö tidigt och mycket snö i många omgångar långt in på det nya året.
Jag råkar bo vid en gata som används flitigt av cyklande och promenerande skolbarn. Också biltrafiken är livlig strax före jämna klockslag, alltså samtidigt som skolbarnen pulsar förbi.
Just det. Pulsar.

Förra
vintern plogades gatan men inte alltid trottoaren. Möjligen kunde trottoaren vara röjd när jag kom hem från jobbet, men ibland tog det flera dagar.
Vad hände? Skolbarnen gick förstås på gatan. Det gjorde jag också, det måste jag erkänna. Så det var faktiskt lite si och så med hur policyn följdes åtminstone på södra sidan om skoldistriktet. Jag har ganska bra koll eftersom jag promenerade till och från jobbet genom skoldistriktet flera veckor för att det inte gick att cykla i snön.
Min teori är att bilisterna klagar högljutt och ilsket om inte gatorna är i skick så att fordonen kommer fram. Cyklister och fotgängare klagar inte, och allra minst högljutt. De är vana med att komma i andra hand.
Och nu kommer vi in på det som kallas för genusplogning.
I Karlskoga i Sverige har man gjort en genusanalys av snöröjningen. Den visade att kommunen omedvetet prioriterat männen genom att först ploga ringleder och större gator som leder till främst mansdominerade arbetsplatser. Sist plogades busshållplatser och gång- och cykelvägar. Slutsatsen av genusanalysen var att bilåkande män prioriterades och kvinnor, barn och åldringar – de som använder kollektivtrafiken eller cykeln flitigast – missgynnades.

Det
visade sig också att prioriteringen hade följder för ekonomi och hälsa. De som rör sig till fots råkar ut för halkolyckor tre gånger oftare än bilister och kostnaderna för vård och produktionsbortfall för halkolyckorna kostar samhället fyra gånger mer än snöröjningen.
Därför införde Karlskoga en ny plogningsordning. Först plogas gång- och cykelleder särskilt i närheten av daghem, sedan röjs vägar som leder till större arbetsplatser och sist större vägar.
Det är himla bra att Mariehamn redan för länge sedan har insett detta och prioriterat rätt – åtminstone i teorin. Nu gäller det bara att ha prioritetsordningen klar också i praktiken när snön börjar vräka ner.

Annika Orre