DELA
© Nya Åland

Fröken ordningssam, det är jag

Nu kanske inte rubriken PRECIS stämmer in på mig, men när det gäller vissa regler är jag noga. Jag håller oftast på åldersgränser när det gäller spel och filmer för barn. (Jag vet, jag vet, Harry Potter-filmerna och Narnia har jag ruckat på. Och till och med Star Wars…)
Jag tjatar om hjälmar och reflexvästar och predikar om alkohol, tobak och droger som får minderåriga hjärnor att skrumpna till russin efter bara en liten, liten tanke på att använda något av det. Och hjärnan återhämtar sig aldrig, man blir en imbecill som inte kan tänka en klar tanke resten av sitt liv och det är helt och hållet självförvållat!

När jag
är ute och flyger stänger jag av telefonen i god tid, spänner fast mig och öppnar verkligen inte bältet förrän fasten-seat-belts-lampan har slocknat. Jag stuvar in mitt bagage uppe på hyllan eller nere under stolen framför mig. Jag läser säkerhetsföreskrifterna som finns i fickan på stolen framför mig och jag lyssnar på säkerhetsinformationen.
Därför kan jag sitta under en tvåtimmars flygning och störa mig på att kvinnan bredvid mig har sin handväska på stolen mellan oss. Fast man uttryckligen inte får det. Och de där halvblinda slöa flygvärdarna ser ingenting! Två gånger strosar flygvärden förbi oss för att se att vi har säkerhetsbältena på. Två gånger bevisar han att karlar inte ser det som de inte tror ska finnas där.
Där ligger handväskan på stolen, en potentiell dödsfara om planet hamnar i en luftgrop och väskan genom något konstigt atmosfäriskt fenomen slungas över hela passagerarutrymmet, genom väggen och in till cockpiten, träffar förstapiloten i nacken på den där fläcken som James Bond brukar slå sina fiender med kanten av handflatan, piloten svimmar, andrepiloten blir chockad och faller in i apati och ingen av oss andra kan flyga ett plan.

Men nej
, ingen bryr sig. Jo, jag hör hur flygvärden uppmanar en ung kille att stänga av sin Ipod eller vad det är. Men väskan, den får ligga där, som en påminnelse om döden, mitt emellan mig och den sura kvinnan bredvid mig.

Och för
att inte tala om handbagage. (Fast här ska jag kanske inte ta i så efter mina äventyr med Ryan Air…). On handbagaget är så stort att det knappt ryms in genom dörren till planet är det väl en fingervisning till personalen ombord att det kanske är LIIIITE för stort för att rymmas på hyllan ovanför sätena eller i utrymmet under sätena?

Nåja
, den här gången gick det bra, till stor del tack vare att jag satt på helspänn hela tiden, beredd att fånga väskan i ett järngrepp om den visade tecken på att ge sig på piloten.

Nina Smeds