DELA
© Nya Åland

Förfallets cykler, per vecka

Det blir bara inte gjort.
Man kommer in genom dörren och kliver ur skorna. Man släpper ifrån sig handväskan och kränger av sig jackan och slänger den på pallen i hallen. Posten blir liggande på hallbordet med vantar och mössa.
I köket ligger gårdagens pizzakartonger på arbetsbänken, de sista bitarna urätna. En påse lök från middagen i förrgår. Diskmaskinen är ur- och iplockad, men det är onsdag. Det börjar samlas i hörnen.
På jobbet finns en liten halvcirkel runt datorn som är fri. Till höger, överst på högen, ligger ett halsband som ska återlämnas. En uppslagen Gamla, med arga röda streck i. Fyra kaffekoppar. Reklam om jättebra fortbildning för journalister. Till vänster manuskort för Åland24. Tre osorterade pappershögar. Ett inbjudningskort till konsultatsmottagning. En karta Ibusal, två tabletter urtagna.

Varje fredag städar jag. Ganska ordentligt. Fria ytor, tomma korgar. Sockor i socklådan, jumpapåsar tömda. Mandarinskal sanerade.
På lördag går jag och plockar, konstant. Sträcker ut, rätar upp. Håller ordning. Inga smörgåsar i soffan.
På söndag gör jag ytterligare ett ryck. Skakar chipssmulor ur kuddar. Plockar upp grejer. Krafterna tar slut när mannen kommer upp med den tredje plastlådan med tvätt som ska sorteras.

På söndag kväll orkar jag inte ta temuggen till diskbänken. Den blir stående i vardagsrummet, med tepåsen i en fuktig fläck på DN Ekonomi. Där blir den till torsdag kväll.
Barnen städar sina rum på torsdag (en bra vecka). Då hamnar groteska mängder tvätt i tvättstugan (inte mitt område). Köket håller en rimlig hygienisk standar, men allt annat rinner mellan fingrarna från söndag kväll till torsdag. Saker blir liggande, orkas inte med. Enkla saker. Man kunde ju faktiskt ställa undan stövlarna, men chansen är stor att de blir stående mitt på hallgolvet i fyra dagar.
Man kunde ta böckerna till bibban i stället för att regelbundet betala böter. Man kunde.

Jag skyller på mörkret. I december kan man orka med enstaka utbrott av energi, för en veckostädning, men det långsamma ständiga malandet av att hålla saker rullande är för mycket. Det blir bara inte gjort.
På jobbet blir tidningar liggande som borde sättas in i pärmar. I morgon kanske. Om det blir sol.
Eller så blir det bara inte gjort.