DELA
© Nya Åland

Flyttfunderingar

På tisdag bär det av till Örebro igen. Har lite kvar att göra på universitetet innan jag kan hämta ut min examen. Måste lära mig att utvärdera informationsverksamheter först. Fem poäng enkätteknik och utvärdering står kvar mellan mig och informatörstiteln.
Skall faktiskt bli ganska skönt att vara i Örebro ett par veckor. Trots att mina känslor för min studieort alltid har varit ganska återhållsamma är det en helt okej stad. Lagom stor med ett rätt så bra utbud av det mesta. Jag skall nog hinna med lite shopping på Drottning- och Köpmangatan, lite partaj på Babar eller Kåren och lite kaffe på Bredbar, Java eller BaraVara.

För det är ungefär
dom sakerna som jag har gillat med Örebro. Plus att jag har älskat min lägenhet förstås, gränslöst mycket.
Jag tror att jag började gilla min nuvarande studiebostad så mycket mest för att jag spenderade mina första tre terminer i ett riktigt råtthål. När jag kom till Örebro flyttade jag nämligen in i en källare hos en familj och där var det inte mycket man kunde vara nöjd med.

För det första
fanns det ett hål i badrumstaket. Första dagen lovade hyresvärden att det skulle åtgärdas inom en vecka. När jag flyttade ut tre terminer senare kunde man fortfarande hänga tvätt på rören i taket. Dessutom var det dåligt med varmvatten.
Min tredje termin i källarvåningen fick man hålla andan och rusa genom duschen för att överhuvudtaget klara av det iskalla vattnet. Ingen höjdare. Till slut var det ändå värmen i lägenheten som blev droppen som fick bägaren att rinna över. Elementen i rummet hade aldrig fungerat så jag fick köpa ett elelement. Efter jullovet när utetemperaturen hade varit nere och vänt på ungefär minus tjugo grader gick elementet ihjäl sig.
Jag överlevde en natt i tolv grader. Sedan började jag anmäla intresse på nya lägenheter.

Det blev till slut
en etta på campus. I Bågen som huset heter på grund av att det är byggt som ett C har jag nu bott under mitt sista Örebroår. Med en helt underbar utsikt över hela staden, värme, varmvatten och en granne som roat sig med att sjunga Johnny Cash-låtar på sina efterfester har jag trivts som fisken i vattnet.
Men nu är det dags att gå vidare. Det känns faktiskt lite vemodigt att flytta möblerna bort från min älskade etta, att flyttstäda och låsa dörren för sista gången. Men förhoppningsvis skall jag trivas bra i min nya lägenhet här hemma också.
Min första tvåa.

MALIN LUNDBERG