Fästingbitna forskare
Nu, för någon dag sen, satte sig årets första (!) fästing bak på låret. Så nu håller jag koll på eventuell borreliaring. Vi har haft rådjur i trädgården och som lekman vet jag inte nu om jag skall gå ut och strypa dem eller krama dem. Forskarna är oense.
De är överens om att det finns fästingar. Men sen?
Fästingarna börjar som ägg, som kläcks till larver (pyttesmå fästingar), som blir nymfer och slutligen fullvuxna djur. Det här tar 2–3 år. Vid varje förvandling måste kräket suga blod. En enda gång.
Larven ger sig på nånting smått, en gnagare eller fågel, och vill det sig illa smittas den med borrelia. Efter maten vilar den och blir med tiden nymf, som i sin tur suger blod från något större djur, till exempel en människa (mitt lår). Och överför smittan, inte av elakhet utan för att den är så funtad.
När nymfen blir fullvuxen fästing nalkas höjdpunkten. Honan, som är befruktad och bär på en massa ägg, behöver ytterligare ett skrovmål för att ge äggen rätt start i livet. Forskarna säger att hjortdjur är bra för denna sista måltid (människor duger också).
Ett hjortdjur, våra rådjur till exempel, kan bära på hundratals äggstinna honor, som efter måltiden fäller sig till marken och ger ifrån sig äggen, som blir larver, nymfer… Vi vet.
Det är här det intressanta kommer in. Rådjuren håller mängder av dräktiga fästinghonor vid liv och bidrar till att kräken sprids, ända in i våra trädgårdar. Minska på rådjursstammen så blir det färre fästingar, också smittbärande sådana, säger en del forskare. Inte alls, rådjuren renar fästingarna från borrelia, säger andra.
Det senare påståendet verkar vara rätt allmänt omfattat. Den eventuellt smittade honan är ren från borrelia när hon ger ifrån sig äggen. Efter det dör hon, renad eller inte.
Äggen blir larver och nymfer, som suger blod av gnagare och fåglar och riskerar att smittas med borrelia. Visst var det så?
Rådjuren renar honorna. Men gör de också mängden larver och nymfer från den rena honans ägg immuna mot borreliasmitta? Eller innebär de kläckta äggen fortsatt smittorisk? Kan någon svara på det?
För nu när torrperioden snart är slut lär kräken krypa fram ur snåren och då vill jag gärna kunna skilja på vän och fiende.
Inom forskarkåren.
