Ett ord för x-mas?
Förra veckan skrev jag en notis om NSK och MR-SAM. Hur många av oss vet vad det står för? NSK? MR-SAM?
Om ingen vet, varför använder vi det då? I ärlighetens namn gjorde jag det just därför, för att få folk att reagera på alla förkortningar som tvingas på oss av människor som inget förstår.
Kvällen före, sent på onsdagen, det var nästan natt, såg och hörde jag på Göran Rosenbergs rundabordssamtal. Det handlade om svenskan, vad man skall göra med den i Sverige. Den låter så väldigt olika i Rinkeby och på Östermalm, i Norrland och i Malmö. Skall det vara så?
En intressant fråga. Språket är en så viktig del av identiteten så det går inte att tvinga på människor ett språk som inte är deras. Av rundabordsmänniskorna berättade en att hon gråter på finska. Och en annan att han blir arg på sörmländska.
Skriftspråket däremot behöver vara sånt att alla kan förstå. Där behöver man inte signalera ursprung på samma sätt. Så förstod jag det åtminstone.
Det jag försöker komma till, och som rundabordssällskapet kom till, är det som inte kommer från oss själva, genuina lika väl som inflyttade, utan som prackas på oss utifrån.
I torsdagens tidning hade vi en rubrik: Dahl blir Paf Opens Tournament Director.
Samma dag fanns på redaktionens arbetslista en punkt som hette ”Tour Quality på ÅHRS”.
Ingendera sade mig ett enda smack. Då måste det finnas en massa andra människor som inte heller har koll på vad det handlar om. Och vad leder det till? Jo, man ger fasen i det. Man bryr sig inte. Man byter kanal.
Nu kanske Paf hävdar att det inte gör nånting om några tanter inte hänger med. De som berörs vet. Men är det så tidningar skall fungera? Vända sig bara till dem som berörs?
Vad är alternativet?
Jag har svaret! Den underbara språkmänniskan Fredrik Lindström satt där vid det runda bordet och sade som han brukar att språket hela tiden utvecklas. Men engelska skall det inte bli.
Han tog bankvärlden som exempel. Där kryllar det av underliga termer, som bara de invigda förstår.
– Vi är tvungna att använda de här termerna. Det finns inget ord på svenska, säger de. Men det är deras, vår plikt att hitta på nya ord för nya begrepp. Sade Lindström.
Det är vår plikt att inte använda engelska ord. Det är vår plikt att hitta på ord på svenska som talar om vad det handlar om. Det är inte förbjudet utan precis tvärtom!.
Så sätt igång och hitta på turnering, tävling, chef, strand, boll, kvalitet och andra ord som vi aldrig tidigare har sett på svenska. Nu är det fritt fram!
I en reklampaus i programmet dök ett glasbruk upp i rutan. Man uppmanades njuta av julens varma drycker i kristallmuggen Hotto (hot för het?). Och den varma hälsningen avslutades med ett ”Merry Christmas, önskar Orrefors”.
En vacker dag kommer någon att hitta på ”God Jul”.
Harriet Tuominen
