Englund är Centerns Zlatan
Jag som före detta fotbollsspelare har under många hårda år fått lära mig vikten av att vara ett lag. Det jag har reagerat på är att politik inte är som fotboll.
Efter Anders Englunds senaste utspel i media om att åka till Bryssel och ”köra Ålands ekonomi i sank” som Runar Karlsson uttryckte det har det blivit många arga kommentarer på hemsidan och i messaspalten. Direkt slog tanken mig:
– Varför måste inte han göra som alla andra? Varför får Anders Englund göra vilka utspel han vill och ingen gör någonting åt det?
Sedan tänkte jag på sportens underbara värld igen och hittade paralleller. Anders Englund är ju Centerns Zlatan Ibrahimovic! Zlatan, åtminstone förr innan han blev en av de bästa spelarna i världen var en diva utan like. När han just hade förlovat sig med sin flickvän frågade en reporter vad hon hade fått i förlovningspresent varpå Zlatan svarade:
– Vadå present, hon fick ju Zlatan.
Nu när ålänningarna rasar mot Englunds utspel tänker jag på hur älskad Zlatan Ibrahimovic är i världen och kommer till en enda slutsats. Varför kan inte politiken få ha en Zlatan?
Kanske problemet är att Englund inte vågar köra fullt ut på sin divalinje. Kanske han skulle göra en Zlatan, sitta nonchalant tillbakalutad och prata om sig själv i tredje person.
”Näste man i talarstolen, Anders Englund.”
– Äh, du vet va. Anders (ja han talar om sig själv i tredje person här) tycker inte om det här nya förslaget med Töftölinjens matpauser. Anders kan gott och väl offra någonting annat men lägg av va. Låt bli Töftölinjen. Så tycker Anders.
Englund kanske skulle göra roliga uttalanden när reportrar ställer frågor.
Anders, vad ska ni göra åt nedskärningar i budgetdebatten?
– Äh du vet va. Vi sätter dig som finansminister, du verkar ju ha väldigt bra koll…
Anders, hur mycket har du åstadkommit under den senaste mandatperioden?
– Äh du vet va. Det är inte antal motioner som jag fått igenom som är viktigast, utan hur jag gjort dem.
Anders, vilken politiker har du mest gemensamt med?
– Det finns bara EN Anders Englund.
I stundens allvar kan inte reportern uppskatta skämtet men efter några intensiva sekunder skulle Englund kunna börja flina lite och lämna rummet.
För ett parti är ändå ganska likt ett lag. Man måste rätta sig i ledet och se till kollektivets nytta. Det går inte att soloåka och räkna med lagets stöd när tiderna blir tuffa. Efter ett tag orkar ingen med Zlatans divalater och det blir direkt disharmoni i laget, ingenting fungerar och resultaten uteblir.
Är det inte så inom politiken också?
Är det inte så att alla måste rätta in sig i ledet och inte köra alltför mycket solo. Blir det inte så också i Centern att partiet hamnar i disharmoni, inte fungerar och inga beslut kan nå konsensus?
Alla på plan kan inte vara Zlatan. Då får man elva mål i baken. Så har Zlatan sagt och frågan är om Centern inte har för många Zlatan på planen samtidigt just nu…
JOHAN ORRE
