En förbryllad reporters tankar
Jag har bevakat åtskilliga fullmäktigesammanträden på Åland. Jag har upplevt isande kyliga relationer mellan både enskilda politiker och politiska grupper. Jag har hört allt från bitande ironi och elaka gliringar till eldiga debatter med hätsk underton.
Men jag har inte tidigare upplevt något som liknar den arrogans som har dominerat debatten om Eckerös kommundirektör.
Under april har jag varit på tre fullmäktigemöten där de få som har varit av en annan åsikt blivit fullständigt överkörda.
Här är tre exempel:
1) Eftersom ett par frågor kring uppsägningen handlar om tolkningar av lagen hade både fullmäktiges presidium, som samtliga hör till majoriteten i den här frågan, och minoriteten anlitat jurister.
Minoritetens ombud tilläts inte uttala sig på mötet. Svaret klubbades av med ett bestämt ”Nej, det behövs inte”.
Hade det inte, oavsett vad man tycker, varit berikande för alla i fullmäktige att åtminstone lyssna på en alternativ tolkning av det juridiska? Hade det inte med tanke på framtida samarbete i kommunen varit en demokratiskt mogen gest att säga ”Javisst, varsågod?”.
2) En av ledamöterna ansåg att fullmäktige inte fått veta exakt vad som gått snett med direktören, formuleringarna i kommunstyrelsens protokoll är alltför allmänna. Fullmäktiges ordförande svarade med att läsa upp just det protokollet och sätta punkt för diskussionen.
Kommunstyrelsens ordförande fanns på plats. Skulle Eckerö ha gjort som man gör i andra fullmäktigen hade han ha stigit upp och bemött frågorna. Titta på de direktsända debatterna i Mariehamn, hur ofta går inte stadsstyrelsens ordförande upp för att reda ut eller bemöta något som någon i fullmäktige inte har helt koll på.
3) Minoriteten bad om att få ajournera mötet fem minuter för att diskutera något. En av majoritetens ledamöter tyckte det var onödigt och det antecknades som ett motförslag och så röstade man om ajourneringen.
En omröstning om en begäran om en kort ajournering? Jag står med pekfingret i mun.
Det här handlar absolut inte om själva sakfrågan. Det handlar inte heller om att någon i Eckeröfullmäktige skulle ha gjort något formellt fel. Tvärtom, man har hela tiden och vid varje beslut korrekt hänvisat till lagar och stadgar.
Det här handlar om politisk mogenhet och om respekt. Respekt för demokrati, respekt för att det finns människor som tycker på ett annat sätt.
