Den som skvätter han städar
Räck upp handen, alla kvinnor som känner igen er:
Har ni någon gång i era liv varit med om röja upp efter att männens urinstrålar missat målet, det vill säga toaletten?
Tänkte väl det. Själv har jag ett livslångt och traumatiskt minne av pub Bastun i slutet av 70-talet. Jag har på känn att jag kan ha berättat om det förr, men här kommer det igen:
Att vara frivilligarbetare på Bastun innefattade även städning av toaletterna när nattens utsvävningar var över. Eller rättare sagt översvämningar som framkallade kräkreflexer varje gång.
Allt på herrtoan var nerkissat. Golvet, väggarna, toastolen. Jag satte upp en skylt: Stå närmare, den är inte så lång som du tror. Skylten åkte ner. Jag satte upp den igen.
Så höll vi på. Jag förlorade kampen och svabbade ilsket och sammanbitet.
I dag skulle jag i stället skriva SITT NER. JAG TÄNKER INTE STÄDA UPP EFTER DIG. Men när man är ung är man inte så kaxig.
Därför var det både roande och förskräckligt när jag läste alla märkliga kommentarer till Yle-producenten Merja Vallinojas artikel för ett par veckor sedan. Hon påstod något så provocerande som att DET INTE ÄR OMANLIGT ATT SITTA OCH KISSA –och fick förstås mothugg av män som anser att det är en mänsklig rättighet att stå.
Hon beskrev toaletterna efter ett kalas med ett tiotal 7-åriga pojkar: Kiss på golvet och på toaringen. Spolat hade pojkarna inte gjort. Hon svabbade ilsket och sammanbitet, skrev sin artikel och fick minsann svar på tal.
”Det är naturligare för en man att stå och kissa. Mannens fysionomi är helt enkelt sådan.”.
”Hur kan nån ens tänka på att karlar skulle vara tvungna att sitta och kissa bara för att nån tycker så. Denna diskussion startade i Sverige för mycket länge sedan och håller på ännu, låt den hållas där”.
”En riktig karl står då han urinerar! Ser ju för löjligt ut med en karl som sitter och kissar. WC:na ska ju ändå städas och rengöras dagligen så no problem”.
”Jag tycker att karlarna skall sitta ner och urinera när de är borta men när de är hemma så får de göra som de vill om inte frun tycker något annat. Eftersom det ändå är hon som får städa upp så är det hon som ska få ha sista ordet”.
”Är man någorlunda nykter kan man nog styra rätt”.
”Tänk hur stolt man kan vara, i MITT hushåll sitter alla karlar, stackars sparvar. Trevlig inställning här till sin man, ingen jämställdhet här inte”.
”På jobbet för den stackars städerskan en ojämn kamp mot skvättspecialisterna”.
Fortfarande städerskan. Eller frun.
Jag säger: Den som skvätter han städar. Punkt. Men det kanske machomännen också finner omanligt.
