DELA
© Nya Åland

Den nya valutan är här

Det började med ekorrskinn. När man inte hade kött att byta mot grannens bröd tog man det finaste man hade och införde det som valuta. Det var den lilla ekorrens fina skinn. Typ.
Sen började skinnen lukta och de värmde inte heller så bra där de låg i plånboken. Så man övergick till metallbitar och papperslappar. Åtminstone metallbitarna ruttnade inte, men blev ganska tunga att ha i plånboken. Så man övergick till plastkort som man viftade med när man vill ha något.

Men nu är det åter en brytningstid, åtminstone på mitt jobb. Vi har lämnat pengar och plastkort och gått över till thaiboxar. Sådana som man hittar frysta i matvaruaffärer.
Ungefär vid lunchtid börjar köpslåendet. Någon lånar ut en thaibox, medan någon annan har köpt två thaiboxar för man är skyldig någon tredje en thaibox från någon tidigare dag. Personligen är jag i skrivande stund skyldig Lisa en thaibox.
Hon i sin tur är skyldig Nina F en thaibox och oss emellan är det just Nina F som är den thaiboxtätaste kollegan. Hon har ett lager och hon har skulder att inkassera. Det känns som om hennes konto aldrig blir tomt.

Thaiboxarna
är inte alla lika, de har olika värde. En del gillar de förmånliga Pirkkaboxarna, medan andra inte vill ha dem och istället köper av ett dyrare märke.
Då gäller det att vara smart och få boxarna att förränta sig. Att låna ut en Pirkka thaibox och få en av dyrare märke tillbaka är en värdeökning. Sedan kan man själv hålla sig till Pirkkaboxarna och sköta utlåningen med de dyrare boxarna.

Det är
inte riskfritt att förvara thaiboxarna i frysen i Nyans kök. Där ligger de på rad, en del tydligt märkta vem de tillhör, andra helt omärkta. I thaiboxyran gäller det att hålla koll på sina egna boxar, vems box man har fått lov att ta och även att noggrannt märka boxen när man lämnar den tillbaka.

Jag
har faktiskt funderat att uppsagda banktjänstemän skulle ha ett heldagsjobb att administrera våra thaiboxtransaktioner. Vi skulle ha en stor frys och sedan kunde man ha en liten bok där tjänstemannen prickar av hur många thaiboxar man lämnar in i frysen och hur många man tar ut. Och de skulle också fungera som administratörer när vi lånar thaiboxar av varandra och hålla ordning och se till att boxarna blir återlämnade i tid.
Som tack för sitt arbete kunde tjänstemannen få en thaibox nu och då turvis från oss som har våra boxar i frysen.

Låter
inte det här som framtidens valuta, så säg!

Nina Smeds