DELA
© Nya Åland

Dagen då jag överlistade Facebook

Jag har en tendens att bi fixerad. Det är en bra egenskap då jag vill få något gjort, en dålig då jag blir besatt av fel saker.
Det fanns till exempel en tid då Facebook tog alldeles för mycket av min tid. Jag scrollade upp och ner för flödet, kollade och kollade på nytt efter fem minuter. Facebook hade kontroll över mig istället för att jag hade kontroll över Facebook. Beroendet blev så stort att det påverkade min vardag. Det kunde förstås inte fortgå.

Jag vill inte gå ur Facebook. Dels har jag stor nytta av Facebook i mitt jobb. Facebook är oslagbart både då jag vill ha kontakt med folk och då jag vill få reda på nyheter. Dels är jag med i ett par ”hemliga” grupper, till exempel med min ursprungsfamilj som är utspridd över världen. Genom den gruppen håller vi igång staketpratet, det där oviktiga småpratet som är själva kittet i relationen.
Och så är det bokcirkeln som kommer överens om tider genom Facebook, och Nyans recensenter som har en egen grupp och ….
Facebook har helt enkelt många bra sidor.

Jag beslöt mig för att göra flödet ointressant. Kattklipp, foton på välartade barn och grannens senaste inköp intresserar mig inte. Så jag började beta av. Varje gång en ny människa dök upp i flödet, tryckte jag på avfölja-knappen. Att avfölja någon betyder att jag fortfarande är vän med den personen, men jag ser inte hens uppdateringar.
Jag kan nå dem, men de stör mig inte. Avlägsna bekantas kattklipp på Facebook avbryter inte längre mina tankar.

Facebook vill inte ont. Däremot är det ett bolag som ser till sina ekonomiska intressen.
Självklart är jag som användare helt i händernas på Facebooks göranden och låtanden. Självklart kan de bestämma och använda allt jag publicerar, förmodligen i högre grad än jag vill eller ens är medveten om. Självklart är det meningen att jag ska vara lite småberoende, självklart ska det vara svårt att lämna Facebook.

Det första som hände då jag började avfölja folk, var att vänner jag knappt visste om att jag hade dök upp i flödet. Det var intressant, dessvärre, så jag avföljde i hastigt takt också dem.
Det ska i sammanhanget påpekas att det tog tid att avfölja, det är inte meningen att man ska göra så med alla sina vänner. Det tog många timmar under flera kvällar.
Sen var jag fri.

Vet ni vad mitt Facebookflöde numera är fullt av?
Reklam.
Vet ni hur mycket reklam det finns på Facebook?
Nej, knappast, eftersom reklamen är skickligt inpetad mellan vänners kattklipp och välartade barn.
Vet ni hur ointressant reklam är?
Jo, det vet ni.

Karin Erlandsson