DELA
© Nya Åland

Bötfäll bristande blinkare

Ursäkta ett starkt ord. Sätt inte kaffet i vrångstrupen. Men ARSUL vad det är störande när folk inte blinkar i trafiken. Så. Nu fick jag det sagt.
A-ordet är för övrigt ett väldigt fint åländskt styrkeord. Det kan också användas i infinitivform att a***a. Det kan ha lite olika betydelse och andemening beroende på sammanhang. Men nu tillbaka till grundtemat för denna spalt.

Det har nästan blivit ett stående skämt om oss ålänningar att vi är dåliga på att använda blinkers. Om man skulle sammanställa en encyklopedi över ålänningar, en ålcyklopedi, så är det möjligt att det efter ordet blinkers skulle stå ”Behövs inga. Alla vet ju ändå vart jag ska”.
Men skämt åsido gör bristen på blinkande blinkers ju att hela trafiken blir mer hackig och seg än vad som kunde vara fallet. Det borde egentligen inte spela någon roll om man är på landsväg, ensammast i hela världen på en grusväg eller på väg in i en rondell. Blinkersens trygga gula ljus bör sända sitt repetitiva och civiliserade sken över nejden.
Bristande blinkersdisciplin är inte jobbigt bara för den enskilda som råkar ut för det. Det leder också till att det sprids en misstänksamhet i hela trafiksystemet.

Ett helt fräckt exempel som många säkert känner igen sig i: Det verkar vara få som litar på att folk ska blinka ordentligt i Rökerirondellen. Därför tvingas man bromsa in och titta noga efter vart bilen som kommer från vänster ska ta vägen. Först när man är 100 % säker kör man in i rondellen. Det blir alltså ett extra väntemoment.
Det kanske handlar om några få sekunder per bil men slår man ihop alla dessa sekunder så blir det ett ganska stort tidsslöseri i slutändan. Denna extra väntan skulle inte vara nödvändig om man kunde lita på att alla blinkar.

Det är väl egentligen inte de extra sekunderna som är det största problemet. Än mer allvarligt är frustrationen som kan bildas i den gemensamma förarkåren. Alla är väl överens om att hackig och ryckig och opålitlig trafik skapar stress hos folk. Och de flesta håller säkert också med om att är det något är farligt i trafiken så är det stressade människor. Nävar som flyger och far i luften i stället för att stanna på ratten.
Hårda omkörningar för att man ska visa sin ståndpunkt. ”Tänk att man ska måsta lära alla töntar hur man kör bil”. Stress och ilska är inge bra i trafiken. Jag vet, för jag hör till den skara som kan drabbas hårt av så kallad trafic rage. Trafikilska.
Därför vågar jag kasta fram en braspinna i morgonkaffet: Polisen borde bötfälla direkt om de ser någon som inte blinkar. Böter tvärt bara. Ingen pardon. 100 euro.
Hot om att pengar ska ur plånboken brukar ha en vägledande effekt. Efter ett tag kanske ingen behöver börja dagen med att fräsa så att det slår imma på rutan.

Alfons Röblom