DELA
© Nya Åland

Allt som fanns var inte bättre

När jag var ung fanns det en massa saker som inte finns längre.
Ett tuggummi som hette Chicago, som var så hårt att det tog en evighet att tugga ner det till bubbelblåsarkonstistens, men när man väl gjort det fanns det inget annat som gav så stora bubblor.
Mikrofiche. En bankdam som körde runt i en mikrofiche-läsare bland pyttesmå siffror för att hitta mitt konto och säga, nej, tyvärr, barnbidraget eller studiestödet eller vad det nu var, hade nog inte kommit.
Inälvsmat. Mycket av det. Levergryta, blodplättar, njursås. Med kokt potatis.

Saker som inte fanns var olivolja, oliver, basilika, aubergine, lammkött (gamla får fanns det tämligen gott om, men de smakade yllesocka). Det fanns inga svarta människor, inga bruna människor, knappt några med svart hår ens.
Världen var mellanblond, gråblå och musbrun.

Jag känner en viss nostalgi när jag tänker på det sladdriga ljudet av mikrofilmen och de stora, rosa Chicago-bubblorna, men nej, det var inte bättre förr.
Världen är så mycket större, så mycket mer färggrann och smakrik idag. Så många fönster har slagits upp på vid gavel, så mycket unket och dumt har vädrats ut. Så många fler människor har blivit möjliga att känna.

Tänk på korven bara. Förr fanns det knackorv och lördagskorv och grillkorv.
I dag finns det salsiccia och chorizo och merguez och krakow-korv och jag vet inte allt.
Pizzan, som folk vallfärdade till när de första pizzeriorna öppnade, har blivit husmanskost.

Faktiskt, i retrospektiv känns det som om världen i min barndom existerade i en helt annan färgskala, en homogent nordisk brunmurrighet. Det intensivt medelhavsblå, den nordafrikanskt lysande orange, djungelgrodans illgröna har lagts till min verklighet, och det är allt till det bättre.
Det här skriver jag, och kommer plötsligt ihåg i somras när jag satt och stirrade på lavarna och blommorna på en klippa på norra Åland. Intensivt lila, illgrönt, knallgult. Sedan solnedgången som flammade i de mest kliche-artade toner av rött och guld mot havets svärta.

Kanske allt alltid finns om man tittar efter. Kanske man borde testa leversås igen. Kanske om googlar på Chicago att jag hittar mer än en stad i USA.