Åländsk fisk är klok mat
Jag säger bara FISK. Man blir klok av fisk, har det sagts, så det är väl sant.
Fisk är bra mat, mycket bra. Och då menar jag framför allt fisk från våra vatten häromkring. Det är säkert inget fel på norsk lax, förmodligen inte heller på den från sydligare breddgrader importerade tonfisken – men jag vill inte ha den.
Mycket heller skulle jag köpa färsk forell, odlad i Kumlinge eller Föglö, över disk. Men si det verkar helt omöjligt. Obegripligt.
All denna beresta mat som kallas färsk, och är billigare än vår närproducerade och färskare, har synbarligen blivit ett måste i dagens gränslösa värld. Eller så är det så att just gränserna är det viktiga, ju fler gränser en vara korsar ju mer exportstöd kommer exportörerna till godo och varan blir billigare i slutändan …
I Vietnam odlar man också fisk, en sorts vit fisk i enorma mängder, som man åtminstone i Sverige numera importerar som ett alternativ till torsken.
När svenska reportrar i smyg försökte ta ett vattenprov i en sådan fiskodling gick det inte så bra, de tvingades tömma tillbaka vattnet från provröret.
Där bryr man sig nämligen inte om vattenkvaliteten, allt rinner ut orenat direkt i havet, trots att man helt klart är medvetna om att det inte är bra. Varför tvingades svenskarna annars tömma ut vattenprovet?
Hur som helst säger mer miljömedvetna vietnameser att denna fiskodling är en tickande miljöbomb. Det tror jag på.
Jag tror också på åländska fiskodlare, jag vet att de jobbar hårt för att uppnå bästa möjliga miljölösningar och de har kommit långt. Och jag vill köpa deras odlade fisk i matbutiken!
Men norsk lax, som förmodligen kommit via Polen eller något annat land innan den ”färsk och fin” nått de åländska fiskdiskarna … I nödfall, men helst inte.
Tacka vet jag färska åländska abborrfiléer eller gös dito, det är mums. Färsk skötströmming är inte heller illa. Tur att det finns ett par fiskhandlare som kan erbjuda sådana delikatesser ganska regelbundet.
Så till en annan historia. Ett belysande litet exempel på hur landskapsägd egendom sköts om.
Det handlar om ett gammalt trätrappräcke. Först ges order om att det ska målas och det blir målat. Därefter repareras det och små bitar tas bort här och där och ersätts med nya träbitar, och så måste det målas på nytt. Förstås …
Varför man inte rev det gamla räcket, satte upp ett nytt och målade det när det var klart, förstår ju ingen vanlig människa.
Det finns en del som är riktigt bak-som-avigt i vårt lilla ösamhälle, eller hur? Vi kanske äter för litet fisk …
MAJ-LEN LINDHOLM
