DELA

Snart dags för regeringen att börja visa vägen framåt

Helt och hållet beroende på vem man pratar med får man diametralt olika svar på frågan hur den sittande regeringen klarat sitt första år vid regeringsmakten. När Nya Åland frågar oppositionen är det inte mycket som är rätt. Det saknas beslut, det saknas lagframställningar, det saknas kontakt och det saknas diskussion.
Pratar man med allmänheten är missnöjet mer vagt. Det känns inte som om regeringen gjort något. Eller?
Här en analys med utgångspunkt i det mediala och den bild av de olika ministrarnas arbete som filtreras till en tidningsredaktion.
Som helhet har Viveka Erikssons första regering fått en något trevande start. Den som hoppades på en beslutsam och tydlig regering med en klar politisk agenda har inte fått valuta för pengarna. Trots en stark regeringsmajoritet och med bara två partier att jämka samman har man inte lyckats peka med hela handen i en enda viktig fråga, och det är nu en gång det politiker ska göra. Lissabon-fördraget och golffrågan är bara två exempel på hur liberalerna och centern vill olika saker, och hur man därför inte kommer någon vart med sin politik.

Viveka Erikssons styrka som lantråd är att hon förmår resonera och diskutera, att hon förankrar besluten och är samvetsgrann.
Myntets baksida är att raka besked och tydliga beslut sitter för långt inne, och att hon reagerar på kritik som om vore det ett ifrågasättande av hennes goda uppsåt. Dagens tips; Upp med pistolerna ur hölstren, och skjut. Du är ju lantråd, kvinna!

Mats Perämaa har hittills varit en mycket osynlig minister, av förståeliga skäl. Låt oss återkomma till honom när budgeten är presenterad.

Runar Karlsson är en trevlig prick, men vad kan han egentligen? Och vad vill han? Vissa försök till kommunikation förekommer, och Runar K är den enda av ministrarna som tycks ha förstått att man kan tala med folk på folkets vis. Det är bra, men dagens tips är: Snacka går ju, men ha något att säga är bättre.

Britt Lundberg är ren energi rakt igenom, och engagemanget kan man inte klaga på. Däremot nog att beslutsnäven är så krampaktigt knuten, både av konstant tidsbrist och till Lundbergs person. Den tidigare störtfloden av pressmeddelanden har lugnat ner sig, men alltför lite är inte heller lagom. Dagens tips: Tagga ner och delegera.

Katrin Sjögren är regeringens stjärnskott. Tydlig, ärlig i uppsåt, ständigt med på diskussion, arbetsam. Har dock fått en enorm avdelning och många problem att lösa. En tuff post för en sjuksköterska. Dagens tips: Allt som är fel är inte ditt fel.

Jan-Erik Mattsson känns som regeringens mest omoderna minister. Näringslivet kommer långt, långt efter jordbruket på agendan, trots att det sannerligen finns problem att ta itu med. Insnärjd i golffrågan som en abborre i ett nät. Dagens tips: En näringsminister måste tala med näringslivet.

Roger Eriksson. Eriksson? Vem då? Är han kvar? EU-minister och kansliminister Eriksson har varken hörts eller setts sedan han tillträdde sin ministerpost, vilket känns förbluffande med tanke på hur centrala EU-frågorna varit under året. Dagens tips: Låt oss veta att du lever!

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax