DELA
© Nya Åland
Foto: Riksdagen

Smart framom symboliskt

Åland är litet och måste vara smart för att få genomslag i rikets stressade tidtabell.

Därför ska man satsa på att bygga kontakter till tjänstemän och politiker i stället för symboliska evenemang.
Grunda en Ålands akademi med fokus på autonomin och grundlagen. Det föreslog Centerns Roger Nordlund i en insändare i veckan. Motiveringen till att grunda akademin är att Åland måste säkerställa att det finns en sakkunskap om autonomin för att självstyrelsen ska överleva också i framtiden. Modellen för samtalen skulle vara Kastelholmssamtalen.

Nordlund talar om en ny verklighet. Den beror främst på det stora generationsskiftet som går igenom både politiken och förvaltningen i riket. Kunskapsnivån om Åland kan alltid höjas på alla ministerium i riket. Men det senaste året har visat att det generationsskifte som nu är i full gång inom den statliga förvaltningen lett till att Ålandskunskaperna inom förvaltningen blivit sämre. Allt sämre svenskakunskaper gör generationsskiftet än mer problematiskt precis som SFP:s frånvaro i regeringen. Det är en bidragande orsak till de juridiska missar som gjorts under det senaste året.

Tanken om Ålands akademi är god.

Samtidigt finns det mycket landskapets politiker och tjänstemän kan göra med mindre medel. Landskapsförvaltningen har inga extrapengar att dela ut och då är frågan om ett maffigt evenemang är det man ska satsa på. Framförallt om målsättningen i första hand är att nå nyckelpersoner på finländska ministerier. Dessutom är somrarna redan fulla med evenemang som Almedalen på Gotland, Finlandsarenan i Björneborg och presidentens Gullranda-samtal i Nådendal vilket gör att det kan bli svårt för Åland att utmärka sig i mängden.

Risken finns för att det blir ett samtal för personer som redan kan sitt Åland, inte de tjänstemän och rättslärda som sitter på nyckelpositioner som borde nås.

Det är lätt att överskatta politikernas, framförallt ministrarnas och riksdagsledamöternas, makt i riket. Genom nedskärningar i den egna förvaltningen har ministrarna allt färre som hjälper och förbereder dem vilket leder till att de tjänstemän som har möjlighet att sätta sig in i detaljfrågor har en stor makt. Därför borde Åland också satsa på en ännu tätare kontakt till riket också på tjänstemannanivå. Hade till exempel missen med det slopade bidraget till finländska studerande på Åland kunnat undvikas om landskapsregeringen hade haft en tätare kontakt? Huvudansvaret ligger självklart hos riket om att informera, men det tröstar föga om det i slutändan är ålänningar som drabbas av missen. Med tanke på missen finns det säkert skäl till att se över rutinerna.

Målsättning borde vara att tjänstemännen alltid har en granngul post-it-lapp i huvudet som påminner dem om att dubbelkolla hur besluten påverkar Åland innan de skickar sina förslag vidare.

Samtidigt som man är mån om att höja kompetensen om Åland bör man också ställa sig frågan om vad landskapet. Generationsskiftet syns nämligen inte bara i riket utan också på Åland. Flera av de äldre politikerna, som inte längre är med i lagtinget, hade en god kontakt till rikspolitiker från sin generation. Men som Nyan tidigare har skrivit borde lagtingspartierna aktivera sig betydligt mer än man gör i nuläget. De sittande lagtingspolitikerna måste skapa sina egna kontakter både bland politiker och tjänstemän.

Ålänningar brukar vara kända för att strunta i hierarkier. Det kunde åländska politiker anamma i en större utsträckning. Våga lyfta telefonluren och ta kontakt om det är något man undrar över. Det är billigare än ett symbolsamtal.