DELA
© Nya Åland

Sluta se mellan fingrarna på problemen i Gunnarsby

Komposteringsanläggningen i Sund Gunnarsby fungerar inte som den ska. Det finns inget gällande miljötillstånd för verksamheten, inte sedan det förra gick ut 2011.
Utsläppen av kväve och fosfor är för höga, och ingen vet riktigt varför halterna är så höga i den våtmark som ingår i reningsprocessen, men inte i Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets (ÅMHM) övervakningsansvar.
I över tio år har bland andra Dahlmans och Ålands renhållning fört kompostavfall och slaktavfall till Gunnarsby. Ingen, varken myndigheter eller entreprenören Bengt Karlsson eller leverantörerna har full koll på vad som hänt med de färdigt komposterade jordmassorna, som delvis inte är färdigt brunna, och som det dessutom inte finns avsättning för.

En del av problemet är att detta är svåra processer, och att det hela blivit entreprenören Bengt Karlsson övermäktigt, inte minst ekonomiskt.
En del är att de investeringar som krävs för att få processerna på rätt är så stora att ingen varit beredd att ta dem, varken producenterna, landskapet eller entreprenören.
En del är att behovet av en komposteringsanläggning av detta slag varit så stort att den övervakande myndigheten i sitt arbete vägt in den potentiella skadan av att stänga den, i stället för att göra sitt jobb och se till att även denna verksamhet följer de regler som finns.

Här finns flera viktiga frågeställningar. Den viktigaste kanske är:
Vem ska reda upp det här?
När och om ÅMHM gör sitt jobb borde kompostanläggningen i Gunnarsby stängas. Den har inget gällande tillstånd, och verksamheten lever inte ens upp till de krav som ställdes i det tillstånd som gick ut 2011.
Alla andra alternativ för att bli av med slakt- och kompostavfall är dyrare, och innebär långa transporter. När Dahlmans och Ålands renhållning lämnade företaget är det högst osannolikt att man inte kände till problemen (inte minst eftersom ett åtal just lagts ner mot dåvarande styrelseordförande Robert Nylund), och man gjorde det kanske med en viss lättnad.

Landskapsregeringen och ÅMHM kan förstås inte börja driva ett komposteringsföretag, men bör rimligen medverka till en lösning på ett problem som är avgörande för flera företag i landskapet. Det är ju därför man blundat för det tillståndslösa tillståndet i Gunnarsby.
Trots att både Ålands renhållning och Dahlmans till Nya Åland säger att de saknar en plan B om kompostanläggningen skulle stängas, så vore det ju naivt att tro att sakernas tillstånd bara kan fortgå utan tilläggsinvesteringar och uppryckning. Så tokigt kan det ju inte vara att samma myndighet som belägger jordbrukare på Kumlinge med rekordstora vitesbelopp, låter en tillståndslös verksamhet fortgå i oändlighet bara för att den verkligen behövs.

Det har inte blivit bra, detta, trots många inblandades bästa försök. Det kan inte fortgå som nu, och det ligger i alla aktörers intresse att få det upprett. Samla alla aktörer kring ett bord, och diskutera hur lösningen ska se ut. Nu.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax