Skyttegravarna var för djupa – då får Emmaus ta smällen
Ett beslut fattat utifrån ekonomiska grunder eller ett politiskt haveri? Försäljningen av ÅCA-huset både upprör och förundrar.
Efter två år av osäkerhet blev det så sålt, ÅCA-huset. Nu ska det gamla huset rivas för att ge plats för ytterligare ett nytt lägenhetskomplex i stadskärnan. Nytt är bra, det behövs nya lägenheter i staden, säger de som hyllar utvecklingen.
Men är det så enkelt?
Bara två av partierna i stadsfullmäktige, Centern och Ålands Framtid, har varit tydliga med att högstbjudande skulle få tomten, oavsett vad som händer med hyresgästen sedan 20 år, Emmaus.
Övriga partier har varit i olika grad för en lösning där den ideella organisationen skulle kunna fortsätta sin verksamhet i huset. Det hus som köptes in för två decennier sedan just för att husera Emmaus och trygga föreningens verksamhet i Mariehamn.
Men trots att det alltså funnits en majoritet för detta har politiska motsättningar satt käppar i hjulen, och nu har vi utfallet av käbblet.
Stadsledningen tog för leden fram ett förslag på ett långsiktigt hyreskontrakt för Emmaus som skulle garantera att staden fick in de pengar som en försäljning nu inbringar över hyrestiden. Emmaus var positiva till den.
Men Moderaterna, som nu beklagar utvecklingen och tvår sina händer, modifierade förslaget att i stället inkludera en styckning av tomten. Emmaus skulle alltså betala lika mycket för mycket mindre yta, vilket föreningen sa nej till.
Sossarna har varit emot en försäljning från början, men har inte kunnat komma ur de, i staden, djupt grävda skyttegravarna för att hitta en kompromiss. Också Liberalerna tvår sina händer, men beklagar att Emmaus nu åker ut.
Det är ett fattigdomsbevis för Mariehamn att man värdesätter en engångsinbetalning högre än det värde som en stor och livskraftig frivilligorganisation ger. Tyvärr är fallet allt för ofta så i dagens samhälle. Det som inte går att direkt mäta i euro och cent faller för den hårda verkligheten. Om det sedan visar sig att beslutet kostar mer än det smakar kan man alltid skylla på utvecklingsbehoven.
Det är också ett fattigdomsbevis att de folkvalda i stadsfullmäktige, de som trots allt har en majoritet av rösterna och säger sig värna Emmaus verksamhet, inte klarat att se den större bilden. Med stadsledningens förslag hade pengarna kommit in, och Emmaus verksamhet fortsatt utan ändring från i dag. Men käbblet satte punkt för det.
Säkert kommer Emmaus att hitta andra lokaler, kanske till och med bättre sådana, men stadsbilden kommer att tappa aktörer (Emmaus är ju inte ensamma i ÅCA-huset) som bryter stadsbilden. En variation i utbudet gynnar varje stadskärna, det ger liv och motverkar likriktningen.
I stället blir det nu ett nytt bostadshus, låt vara med några affärslokaler i bottenplanet, som ersätter det gamla mejeri- och bagerihuset.
Mariehamn blir lite kallare, lite tråkigare.
Allt för att man inte kunnat se den större bilden.
