DELA
© Nya Åland

Skarven – bättre än sitt rykte skriver sjöfartstidning

Skarven blev starkt ifrågasatt när fartyget försenat levererades till Åland i höstas. Utredningar och tester under vintern, liksom den första tiden i trafik, har visat att färjan klarar sin uppgift.

Så skriver redaktör Per-Henrik Sjöström vid Svensk Sjöfartstidning. Detta samtidigt som man i lagtinget fortsättningsvis är kritiska till färjan och Barbro Sundback (S) rentav tyckte att landskapet skall sälja den ”till ett vettigt pris och ge oss något som fungerar”.
Frågan är vad som inte fungerar.

Vi vet att Skarven inte kan sättas in på andra rutter, det fungerar inte med färjklaffarna. På Kökar kan den lägga till, men varifrån skall den gå ut i så fall?
Det här är något som alla involverade måste ha känt till från första början. Färjfästena på Föglölinjen byggdes om för Skarvens skull, inte för att färjfästena var gamla och skruttiga och behövde rustas upp utan för att Skarven var konstruerad på ett annat sätt.
De som beställde färjan har medvetet gått in för detta. Man kan för all del inte kräva att varje ledamot i lagtinget skall vara insatt i tekniska detaljer, men någon form av information bör det rimligtvis ha getts innan lagtinget i tiden fattade beslut om pengar till bygget.

Det har länge nu varit tyst om slagsidan. Finns den eller finns den inte? Svensk Sjöfartstidning tar inte upp saken, även om Sjöström skriver att färjan har genomgått ett exceptionellt utförligt testprogram.
Kanske är det som en skeppsbyggare säger, att det sällan går att bygga ett fartyg helt utan slagsida och att man därför har barlast-, vatten- och andra tankar, som kan trimmas på olika sätt för stabil gång. Om det sedan byggs ett eller flera fartyg till i samma serie så kan en eventuell slagsida rättas till i följande bygge.

Tester från i vintras visar att Skarven går mycket bra också i tjock is. Hur ofta vi får vintrar av det slag vi hade i år vet vi inte, men det handlar i vilket fall som helst inte om något fuskbygge på den fronten.
Svensk Sjöfartstidning pekar i artikeln också på att färjan är miljövänlig.
Så var ligger felet? Är det själva fartyget som inte duger och i så fall på vilket sätt? Eller är det alla processer runt beslutsfattandet, eller möjligen de beslut som aldrig fattades, som nu skapar avoghet med färjan?
Varför kan tidtabellen inte försnabbas som det var tänkt? Beror det på att en större färja som tar fler bilar behöver längre tid i hamn? Eller är det något annat som är fel?

Det börjar bli dags att allmänheten får veta vad som rent tekniskt är fel med fartyget, i den mån det finns fel efter alla de tester som har gjorts. Alltså fel utöver sådant som behöver trimmas in på ett nytt fartyg.
Med tanke på hur lätt det sprids rykten så kan det vara skäl att gå ut med saklig information om läget.
Även om landskapet inte skulle få in förseningsböterna på omkring 2 miljoner euro så är priset för Skarven fortfarande ett par miljoner lägre än det nästlägsta anbudet.
Om färjan kan gå där den var avsedd, om man framöver kan flytta på den när det blir dags att rusta upp och bygga om färjfästen på andra ställen, då verkar den inte ha varit någon dålig affär.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax