DELA
© Nya Åland

Skärp kraven för miljöstöd, eller kalla det något annat

Miljöstödet har ingen mätbar positiv effekt på vattenmiljön. Snarare tvärtom. Det är definitivt inte det som varit avsikten.
Det finns ingen som ännu vet hur effekterna av de senaste årtiondenas användning av konstgödsel blir på våra vattendrag. Ingen vet hur mycket näringsämnen som finns lagrade i markerna och på havsbottnarna. Ingen vet hur jordarna på lång sikt påverkats av det intensiva jordbruket.
Det vi vet, absolut med full säkerhet, är att det blev fel.
Det var inte bra att med monokulturer. Det var inte bra med enorma mängder gödsel. Det var inte bra att låta allt rinna orenat ut i havet.

Det är inte bra.
Ändå fortsätter det.
Men miljöstödet då, säger ni kanske. Ställer vi inte en massa krav på jordbrukarna nu, för att de ska få sina pengar?
Så här skriver Finlands miljöcentral i ett pressmeddelande år 2008: ”Genom miljöstödet får odlarna kompensation för kostnader och inkomstbortfall som orsakas av miljövårdsåtgärder och landskapsvård. Ungefär 91 % av aktiva gårdar och 94 % av åkerarealen omfattas av miljöstödet. Enligt forskningsresultaten har miljöstödet ganska långt varit inkomststöd för jordbrukare. Kriterierna för stödet har inte varit särskilt stränga och nästan alla odlare har därför kommit med.”

Det skrevs med anledning av en utvärdering av miljöstödets effekter under perioden 1995-2006. Man konstaterade då att miljöstödet inte förbättrat vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag.
Inget tyder på att så skett heller under perioden 2007-2011. Miljöstödet är fortfarande ett inkomststöd, gränsvärdena fortfarande så höga att ingen har råd att gödsla så mycket som man kan få göra och fortfarande få miljöstöd. De enda odlare som inte får miljöstöd är de få procent som odlar ekologiskt.

Tony Cederberg på Husö biologiska station konstaterar i tisdagens Nya Åland att andelen närsalter tvärtom ökat i den yttre skärgården, och att det tar lång tid innan man vet vilka effekterna blir av de åtgärder blir som vidtas i dag.
Ok.
Det är illa, det kan bli ännu sämre, vi vet det, men vi gör inget åt det.
Till på köpet gör vi ingenting med en massa skattemedel.
Samtidigt är jordbruket viktigt. För Åland är det livsnödvändigt. Vi borde vara beredda att betala mer för den mat som produceras nära oss, på ett bra sätt.

Men då ska faktiskt så ske. Då ska miljöstödskraven vara sådana att utsläppen faktiskt minskar. Då ska pressen vara hårdare.
Projektet ”Greppa näringen”, där ett tiotal åländska gårdar ska få hjälp med att få ner utsläppen från jordbruken är ett steg i rätt riktning. Det är bra med rådgivning och kunskap, men problemet kvarstår fortfarande att det styrmedel man har i sin hand egentligen inte används som det är tänkt för miljön, utan som en utjämnare av konkurrensen med producenter i andra länder med större arealer och bättre odlingsvillkor.

Nordiskt jordbruk kan inte konkurrera med kvantitet och låga priser. Således måste man gå i den andra riktningen. Hög kvalitet, högre priser – och en reell förbättring för miljön.
Om inte, kalla då miljöstödet något annat.
Skärp kraven.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax