Sjöstödet byggs upp med en bit i sänder
Under nästa år skall det bli ordning på stödet till sjöfarten. Då skall regeringen ta fram ett paket där alla delar ingår. Bland annat tonnageskatten. Det har finansministern lovat. Men rederierna vill ha mer än löften.
Sjöfartsstödet är än en gång aktuellt. Dels har riksdagens kommunikationsutskott besökt Åland och då är sjöfarten ett givet diskussionsämne. Dels har Finlands rederiförening fyllt 75 år och ämnet är givet.
Det man nu framförallt efterlyser är en fungerande lag om tonnagebeskattning. En lag där man betalar skatt enligt kapacitet och inte enligt den vinst som görs. Systemet har jämförts med den tidigare arealbeskattningen på skog.
Det tonnagebeskattningen skall bidra till är att förnya den finländska fartygsflottan. Man kan reservera pengar för nyinvesteringar, något som alla är överens om att behövs. Medelåldern inom den finländska handelsflottan är 19 år, vilket skall jämföras med 11-12 år i övriga Europa.
Att det nu råder missnöje beror möjligen på att regeringen har lovat mer än man hållit i regeringsprogrammet. Det sägs att rederierna har sett fram emot en ny tonnageskattelag från årsskiftet. Så blir det nu inte.
Möjligen har man på rederihåll haft på känn att det inte skulle gå så fort, men passar ändå på att vädra sitt missnöje med att det enligt uppgift inte finns något om detta i budgetförslaget för nästa år. Förslaget är ännu inte slutligt avklubbat, men finansminister Jyrki Katainen (saml) förnekar inte att det är så.
Det finansministern säger är att hela paketet som rör stödet till sjöfarten inklusive tonnageskattelagen bereds nästa år.
I en intervju i tv helt nyligen påminde han rederikretsarna om att regeringen är ny och att finansministern är ny. Han måste få tid att sätta sig in i frågan innan han sätter namnet under.
Det låter som en rimlig begäran. Men det betyder att tonnageskatten skjuts fram med ett år, försåvitt det var meningen att den skulle träda i kraft nästa år. Och varje gång detta händer hotar rederierna med utflaggningar.
Det paket som regeringen nu skall börja arbeta med innehåller inte bara tonnageskatten. Det har sagts att det nuvarande nettolönesystemet ombord skall göras permanent. Men beslutet är inte fattat. Dagens system är i kraft till slutet av 2009, så det finns tid. Men inom branschen vill man antagligen också ha en viss framförhållning.
Hit hör också möjligheten för sjöfartsstöd till Fjärdvägen, alltså till fartyg i inrikestrafik som konkurrerar med stödberättigade fartyg i utrikestrafik. Där har finansministeriet varit motsträvigt.
Vidare ser man på möjligheten att ta in de källskattepliktiga i nettolönesystemet ombord. I praktiken handlar det om ombordanställda bosatta i Sverige. Inte heller det tycker finansministeriet om.
Med nettolönesystemet har den finländska sjöfarten redan fått ett kännbart stöd. Om man dessutom kan få en tonnageskatt som fungerar och som leder till att flottan både föryngras och förstoras så har man kommit en bit på väg. Om finansministeriet är bångstyrigt så kanske man tvingas släppa resten för att inte allt skall skjutas på framtiden än en gång.
Det kan vara frustrerande att behöva tjata om lättnader som andra länder redan har genomfört. Men regeringen är helt säkert medveten om det som från rederiföreningens sida sades på 75-årsjubileet, nämligen att Finlands flagga är en garanti för att hög säkerhet. Många är redo att betala för att gå under finländsk flagg, men det finns en gräns för hur mycket dyrare den finländska flaggan får vara jämfört med andra europeiska flaggor.
Kanske är det den gränsen regeringen håller på att leta fram.
