DELA
© Nya Åland
Foto: Ida Jansson

Satsa inte på särbehandling

Ålänningars bästa chans till en svensk studieplats ska inte vila på en inkvoterad plats utan på en bra grund- och gymnasieutbildning som öppnar dörrar.
Alla universitets- och högskolestuderande ska behandlas lika utifrån sina meriter. Det håller de flesta med om. Den principen lever ändå inte den svenska meritvärderingen upp till i dag.

Har man börjat på ett gymnasium i Sverige efter 2011 har man svårare att få toppbetyg eftersom betygsskalan gjorts om till en sexgradig skala. Det gör det svårare för nya studenter att komma in på högskoleutbildningar.

Ett så orättvist system vill den svenska regeringen inte ha. Därför ska meritvärderingssystemet uppdateras.

Nu synas också kraven på utländska studenter. Målsättningen är att det inte ska vara lättare för utländska studerande att komma in på svenska universitets- och högskoleutbildningar än för svenska studenter.

Sammanlagt har Universitets- och högskolerådet meritvärderat över 250 utbildningssystem världen över. Ett av dem är det åländska.

Den svenska reformen har drivits igenom fort utan en lång övergångsperiod. Det har lett till att åländska elever som tar examen i år inte känt till vilka betyg som krävs för att komma in på olika utbildningar när de börjat gymnasiet.

Problemet drabbar bland annat 2017 och 2018 års åländska studenter. Det är inte bra. Marginalerna är små, framför allt på de populäraste utbildningar. Det är rimligt att studenterna ska veta ungefär vilka betyg som krävs för nästa utbildning när de börjar studera.

Ålands lyceum har gett elever möjlighet att tentera och på det sättet höja sina betyg. Något annat kan skolan inte göra i nuläget.

Att höja elevernas betyg utan tentamen är inte bara moraliskt fel utan en björntjänst i förlängningen. Meritvärderingen baserar sig på betygsstatistiken.

Skulle åländska elever plötsligt få högre betyg skulle kraven på de åländska studenterna bli ännu högre om bara några år. Precis som med betyg finns det inga snabba quick-fix.

Dessutom är många åländska studenter så duktiga att de klarar av de högsta kraven. Och vad är alternativet, sänka kraven för åländska studenter? Hur ska de då klara av själva studierna om de inte har lika bra förkunskaper som alla andra?

Frågan är om politikerna i landskapsregeringen kunde ha gjort något 2014 då det blev klart att meritvärderingssystemet ska ändra. Utbildningsbyrån har konstaterat att de misslyckades då det inte fanns något konkret förslag om hur systemet skulle ändra. Men någon klocka borde ha ringt eftersom utgångsläget för hela reformen är att det måste bli svårare att få toppbetyg.

I den politiska debatten försöker framför allt Centern plocka poäng. Britt Lundberg har redan varnat för att ett misstroendet kan komma att bli aktuellt.

Frågan är bara mot vad? Mot regeringen som satt 2014 då meddelandet kom? Ett misstroendet är oppositionens kraftigaste verktyg. Det ska inte användas lättvindigt.

I stället för att leta efter skyldiga politiker och tjänstemän borde man fokusera på att hitta mer långsiktiga lösningar. Meritvärderingen ska göras om 2022.

Den svenska utbildningspolitikens primära målsättning bör vara att utbilda svenskar för svenska skattemedel. Att erbjuda studieplatser på till exempel läkar-, veterinär- och juridiklinjen för studenter från andra länder är sekundärt.

I dag räknas ålänningarna in i den utländska gruppen. Att 70 procent av de åländska ungdomarna studerar i Sverige sätter ändå Åland i en särställning. Nu väger ändå likabehandlingsprincipen tyngre.

I stället för att satsa på en åländsk särbehandling borde politikerna satsa på att ha en så bra grund- och gymnasieutbildning som möjligt. Det är den bästa chansen politikerna kan ge de åländska studenterna.