DELA
© Nya Åland

Satsa informationspengar på sommar-möte på Åland

På något sätt tycker man att Åland har alla ingredienser som behövs, förutom en vettig flygtrafik, för att göra eller bli ett Finlands Almedalen.
Den visionen har kastats fram många gånger av olika personer och organisationer, men hittills har det inte blivit ens en fjäder av det.
Om man tillåter sig att tänka fritt, utan att först döda idéerna med problem, så finns det några intressanta utgångspunkter.
En är definitivt Anders Wiklöf. Han är tillräckligt rik, charmig och excentrisk för att locka till sig besökare av rang, från Ian Wachtmeister och Björn Borg till nu senast Martti Ahtisaari. Hittills har besöken varit av en semiprivat natur, men kunde kanske bli en del av en större helhet.
Anders Wiklöf har ju aldrig varit den som säger nej till kreativa idéer, eller att hjälpa sin hembygd.

En annan är Ålands självstyrelse och våra politiska partiers kopplingar och kontakter hos sina syskonpartier.
Det finns täta band mellan en del åländska partier och deras kolleger i öst och väst. Särskilt Socialdemokraterna har täta kontakter med andra partier på det nordiska planet. Ålands framtid har knutit många kontakter på den europeiska nivån. Liberalerna har av hävd täta band till Svenska folkpartiet.
På det personliga planet har till exempel Britt Lundberg och Gunnar Jansson många politiska vänner på fastlandet.

Varför inte göra en samlad satsning från de politiska partierna på Åland, som annars mest pratar om att driva och utveckla Åland?
Kom överens om ett gemensamt övergripande tema. Bjud in talare, systerpartier och politiker. Involvera Wiklöf och Östersjöfonden och dess beskyddare. Koppla det till konst, kultur och Andersudde, som är på väg att utvecklas till något mycket eget och intressant. Satsa på att använda Alandica mer aktivt och eget. Börja i liten skala, med utvalda intresserade personer och partier. Det var ju så utvecklingen tog fart i Almedalen, med sossar som höll tal från lastbilsflak.

Teman finns det gott om som kunde intressera främst finländska och svenska politiker. Kanske språket, finskan, svenskan, ryskan i gränsregionerna är det mest brännande. Där är Åland mitt i smeten, som självstyrt område, som enspråkigt svenskt, som minoritet.
Dessutom, vilket är en rikedom som ofta glöms bort, har Åland ett föreningsliv med egna kontakter till en massa intressanta människor. Knyt ihop det också. Det finns brand- och räddningsförbund, konsertförbund, freds- och miljörörelser, motorklubbar, vad som helst.

Det här behöver inte vara så krångligt. Det behöver inte bli så dyrt att sätta igång. Det behöver inte utredas i ett år i en arbetsgrupp och antas stora budgetmedel. Det räcker med ett samarbete mellan partierna (som naturligtvis har allt att vinna på ökad synlighet bland sina väljare), och ett gemensamt bidrag till en verksamhetsledare som kan börja jobba direkt.
De åländska politiska fick för några år sedan ta över det informationsstöd som tidigare delades ut i presstöd till tidningarna. Nu går allt in i partiernas allmänna kassa. Varför inte satsa en del på ett informationslyft som i bästa fall kan bli en framtids- och framgångssaga, i värsta fall en halvlyckad engångsföreteelse.
Försök i alla fall.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax