DELA

Säg nej till den växande höger-extremismen

Gyllene gryning. Nationella fronten. Sverigedemokraterna. Jobbik. Ukip. Sannfinländarna.
Inom ett brett spektrum av partier på den yttersta högerkanten i Europa återfinns både rent nazistiska partier som Gyllene gryning och mera upptvättade och stärkta rörelser som Sannfinländarna och brittiska Ukip.

Gemensamt för dem alla är en stark nationalism, en tanke om att etnisk renhet är möjlig och nödvändig, en Europa-fientlighet och en stark och uttalad främlingsfientlighet.
I detta EU-val ställer sig för första gången sedan andra världskriget nazismen upp som ett legitimt alternativ i ett val, och i demokratins namn låter vi det ske.
I Ukraina är de högerextrema, fascistiska krafterna på stark frammarsch, och är vid sidan av putinismen det största hotet mot en fredlig utveckling i regionen.
I gamla goda helylle-Sverige kampanjar Sverige-demokraterna i tunnelbanan med gamla nazi-argument om att få bort tiggare från ”våra” gator.
Det är dags att bli rädd. På riktigt, rädd.

Det känns ibland som om det enda som står emellan oss och ett fullskaligt maktövertagande av fascistiska och nazistiska krafter är ett aningslöst politiskt etablissemang upptagna med interna strider samt avsaknaden av en karismatisk ledare som Mussolini eller Hitler.
Så. Sluta tjafsa om vems extremistvåld som är värre. Det är klart att det alltid är skit. Det är klart att om det fanns ett växande stöd för ett stalinistiska eller vänster-extrema partier så vore det också hotfullt, men så är inte fallet.

Börja prata om varför så många människor i ett demokratiskt val är beredda att rösta på ett totalitärt, främlingsfientligt och högerextremt alternativ.
Vad har de etablerade borgerliga partierna gjort fel om deras väljare tar det steget? Var är socialdemokraternas vänsteralternativ, om sannfinländsk populism lockar de fattiga och arbetarna?

Det må vara några decennier sedan förintelselägren i Tyskland och Polen befriades, och kanske har autobahn-ordnung och militärindustriell högkonjunktur åter börjat te sig lockande.
Det var ändå den rena ondskan som tänkte ut och organiserade uppdelningen av människor i under- och övermänniskor, i berättigade och icke önskvärda, och sedan legitimerade avrättningen av de icke önskvärda som en sorts skadedjur.

Det är den ondskan som nu ska ta plats i Europa-parlamentet, och det finns absolut ingen ursäkt till att inte stå upp och protestera.
Säg nej.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax