Så stänger man ett helt samhälle
Centrum vill växa, periferin läggs ner. Så ser det ut både i större och mindre sammanhang.
Det fanns massor av goda orsaker att stänga Lappo skola. Ekonomin talade för sig själv, elevunderlaget var sviktande, pedagogiska fördelar kunde åtminstone i teorin föras fram.
Ändå var det helt fel. Om man vill ha Lappo kvar som en levande bygd.
Alla som i dag är intresserade av hur och på vilka villkor hela Åland ska leva, borde noga studera processerna, argumenten och konsekvenserna av stängningen av Lappo skola, för precis samma diskussion kommer att upprepas på andra håll i landskapet inom kommande tio-årsperiod.
Vare sig det blir kommunsammanslagningar nu eller senare, vare sig tiderna blir bättre eller sämre, vare sig det blir inflyttning eller utflyttning från Åland kommer diskussionen om centrum kontra periferi att vara central. Det vore skönt om den kunde föras medvetet.
Det är nämligen ett viktigt val som görs varje gång man lägger ner en byskola, en butik, ett bankkontor, eller ett dagis. Orsakerna är alltid delvis ekonomiska, men den ekonomiska tyngden blir plötsligt överväldigande därför att man slutat tro på platsens framtid.
Hade Brändö kommunfullmäktige trott på Lappo som en levande och dynamisk by som kan locka människor i framtiden och utvecklas vidare, då hade man naturligtvis inte stängt skolan. Då hade det varit värt pengarna, som en investering för framtiden.
En majoritet av beslutsfattarna på Brändö trodde inte på Lappo. En logisk följd är att Lappoborna själva slutar tro på Lappo, annat än som en plats för minnen och rekreation. Sakta men säkert faller ytterligare ett litet samhälle i sömn, och om bara några år kan de som i dag varit med och fattat beslutet peka på en nästan avfolkad by och konstatera att deras beslut var helt rätt. Där finns ju inga barn.
Hur länge tar det innan nästa centrum slutar tro på nästa periferi? När slutar Åland tro på skärgårdskommunerna?
När tycker man att skolbarnen i Geta lika gärna kan åka till Godby, för där finns ju mycket mer resurser, och billigare skulle det också bli.
Varför känns det logiskt att stänga Södersunda skola, något som med all sannolikhet får en negativ effekt på viljan att bo i den delen av kommunen.
Här bör inte finnas utrymme för missförstånd. Det kan mycket väl vara det långsiktigt bästa för en region, att koncentrera resurser och skapa attraktion där man har råd med det. Det kanske var helt rätt för Brändö att skära loss en del av kommunen man inte längre trodde på.
Poängen är att det var ett val med konsekvenser. Det är oärligt att förneka de konsekvenserna, oärligt att förneka att man väljer bort vissa saker för att spara på livskraften åt de platser man anser har bättre förutsättningar att överleva. Det kanske är det bästa, men mycket som varit viktigt går för alltid förlorat.
Sanningen kan vara den att det i ett längre perspektiv inte längre finns någon ekonomisk logik i att bo i mycket små samhällen i skärgården. Det fanns det naturligtvis förr, när havet och jorden gav försörjningen och till och med lite mer än så. Om inte ens människor i periferin längre tror på de små samhällenas framtid kan förändringen gå mycket snabbare än vi hittills trott.
I ljuset av den utvecklingen kan försäljningen av fritidsbostäder till icke-ålänningar vara det enda som faktiskt känns konstruktivt.
