DELA
Foto: Jonas Edsvik

Så blir sommaren en läsfest

Skolorna arbetar kreativt för att främja läsning. Det är solrosor, läsande förebilder och smileyjakter.

Läsning är förstås inte bara skolornas sak att uppmuntra. Mycket kan göras hemma.
1. Ha böcker tillgängliga. Om böckerna finns kan familjemedlemmar spontant grabba tag i en bok och läsa.

2. Om böcker saknas: besök bibliotek. Gör en grej av det, gör en utflykt till några av Ålands alla välsorterade kommunbibliotek. Fråga bibliotekarien om ni inte vet vilka böcker som är bra. Bibliotekarier är experter på att leta fram böcker till ”pojke, 9, älskar att fiska” och ”flicka, 7, vill bli läkare”.

3. Skapa stunder av uttråkning. Det innebär i praktiken att begränsa skärmtiden för alla familjens medlemmar. Att läsa har större motstånd än att driva omkring i spel och appar, men det ger också mer. Man måste välja böcker för att bli varse detta.

4. Vuxna ska självklart också läsa i barnens närvaro. Böcker, tidningar, allt. Om du har få vana att läsa på padda/elektronisk apparat: säg högt vad du läser. ”De skriver i tidningen att …”, ”Jag läser en så bra bok”. Då förs läsningen in i samtalet.

Många hem saknar papperstidning, då är den är inte lika lätt att få ögonen på, att bläddra igenom. Verksamheten måste verbaliseras för att synas.

5. Prata om böcker. Har du läst den här? Vad tycker du om den här? Den här boken har jag också läst. Prata om onda och goda, skrämmande och gulliga.

6. Ha en mini-bokcirkel i familjen, läs samma bok. Låt dig uppslukas av samma verklighet som barnet. Att läsa är inget man ”ska göra”. Det är det bästa som finns, därför läser också du böcker.

7. Om det är svårt att läsa, är dikter ett utmärkt alternativ till längre textmassa (annars också). Nils Ferlin är perfekt för de äldre, och på biblioteket finns diktsamlingar med dikter som särskilt passar barn (mera djur än dödsångest, så att säga.)

8. Lägg ingen värdering i vad som läses. Huvudsaken är att man läser. Serietidningar, faktaböcker, instruktionsböcker eller klassiker. Vi har olika intressen, det finns text för allt.

9. Skippa alla argument om att böckerna ska lära ut något, att det är nyttigt att läsa, att man behöver läsa. Att läsa är lust, inte tvång eller plikt. Att läsa är inte som att äta broccoli.

10. Läs högt för barnet, också för det större barnet. Att läsa för en tonåring innebär att man kan läsa böcker med något större verkshöjd än ”Max potta”. På köpet får ni diskussionsämnen. Att läsa ”Da Vinci-koden” leder in samtalet både abort-frågan och italiensk konst.

11. Muta: en karamell för varje kapitel, en glass för varje bok, besök i leksaksaffären efter tio lästa böcker.

12. Tävla: vem läser mest i sommar? Du eller barnet? Låt priset vara essentiellt.

13. Du mutar och tävlar för att inspirera barnet förbi det inledande motståndet. När barnet är över tröskeln, när det behärskar den praktiska biten av läsning, behövs varken mutor eller pris.

14. Det är inte skryt att säga att man aldrig läser.

15. Lyssna på ljudböcker tillsammans (Pax-serien rekommenderas för hela familjen). Visserligen är kan instruktionsböcker vara bra, men när det kommer till att fånga intresse finns det inget som klår en berättelse.

16. En människa som läser är aldrig ensam, sällan inskränkt och kan resa till hela världen från sin fåtölj. Det finns inga argument mot läsning.