DELA
Foto: Erkki Santamala

S-lagen för svår för debatt?

Varför är det så tyst kring förslaget till ny självstyrelselag?

Våra politiker borde ju vara fulla av entusiasm, kritik, idéer om vad förslaget kan leda till. Eller finns det inget att bli entusiastisk för eller kritisk till?
I en intervju i Nya Åland i fredags är Ålandskommitténs vice ordförande Gunnar Jansson förvånad över den lama debatten. Han ger tre förklaringar: det är semestertider, frågorna är svåra och man vill vänta in remissvaren. Månntro inte alternativ två ligger rätt nära sanningen. Och Jansson bidrar inte stort till att göra det enklare. Förslaget går enligt honom ut på en konstitutionell demokrati. För Åland, uppenbarligen, eftersom Finland veterligen redan fyller kraven. Men vad exakt innebär det för Ålands del?

Inte blir det lättare för lekmän att sätta sig in i det nya systemet när man får veta att det heter residualism. Googla och försök hitta en enkel definition!

Jansson är ingen nybörjare på området. Han var en av de tongivande när EUs stadga om grundläggande rättigheter togs fram i början av 2000-talet, så han bör veta vad han talar om. Och för tio år sen förde han fram tanken på en åländsk konstitution, en grundlag, som en valfråga.

Nu säger han att den nya självstyrelselag, som sannolikt blir verklighet, inte är ett färdigt resultat utan ett verktyg för att gå vidare. Därför tycker han det är synd att en del hakat upp sig på beskattningen istället för att se vad förslaget öppnar av nya möjligheter.

I det sistnämnda fallet kan man bara hålla med. Det bör ha varit klart för de flesta redan när Ålandskommittén tillträdde att man på rikssidan inte tänkte ge ifrån sig beskattningen. Åtminstone inte personbeskattningen.

Det finns ett rättvisevärde i att alla medborgare beskattas lika. För oberoende av hur en och annan på Åland ser på saken så är ålänningarna i ett riksperspektiv medborgare i landet. Men visst finns beskattningen på den lista över behörigheter som kan överföras om riksdag och lagting kommer överens, frågan är inte slutligt avgjord, konstaterar Jansson.

Han ger ett annat exempel på sådant som är nytt, kollektivavtalen. Om de inte översätts till svenska kan lagtinget besluta att ta över dem. Samma gäller på ett antal andra områden.

Får man höja ett försynt varningens finger? Erfarenheten av lagtingets inblandning i kollektivavtalsfrågor är inte enbart positiv. När dåvarande landstinget för några decennier sen fick för sig att hedra självstyrelsen genom att göra den 9 juni till betald fridag så gällde det enbart landskapets och kommunernas anställda. Fler halvmesyrer av det slaget behövs inte. Däremot är det mer än välkommet om den nya lagen på allvar kan stärka svenskans ställning, inte bara på Åland utan i hela landet. Det behövs.

Kan Ålandsdelegationens nya roll skapa debatt? Om lagtinget vill ta över ett behörighetsomåde på den så kallade A-listan, där det enbart krävs att regeringarna kommer överens om de administrativa och ekonomiska konsekvenserna – sjöräddning, konsumentskydd, domännamn med mera – och man inte lyckas komma överens, så är det delegationen som avgör. Det kan till exempel gälla hur mycket klumpsumman skall höjas om Åland tar över kostnader. Det kan bli intressant.

Att Självstyrelselag för Åland blir Ålands självstyrelselag medan Ålandsdelegationen blir Delegationen för Ålandsärenden verkar något inkonsekvent, men orsakar knappast debatt.

Så? Lam debatt, ja. Man kan snarast konstatera att det inte är någon debatt alls just nu. Och man har lust att lägga en del av skulden på medlemmarna i kommittén. Har de på allvar ansträngt sig att föra ut budskapet, förklara för folk vad det handlar om.

Efter fyra års arbete bör de som suttit med veta inte bara vad man inte fick utan vilka möjligheter som eventuellt öppnar sig och vad de kan leda till. Så i den mån det pågår information och diskussioner, låt oss höra.

<”Byline e-post”>