DELA
© Nya Åland
Foto: Johan Orre

Regeringen vilse i skattjakten

Svaret på Panamaläckan måste vara mera öppenhet och transparens, inte mindre.
Ett år har gått sedan världens största läcka, Panamapappren, kom ut i offentligheten. Högt uppsatta politiker, storbanker, diktatorer, multinationella företag, kriminella och jurister avslöjades med handen i syltburken när det framgick att utnyttjade skatteparadis. I dag undersöker skattemyndigheter och poliser runt om i världen tusentals personer och företag för aggressiv skatteplanering till följd av läckan.

Pananmahärvan är en otroligt komplicerad historia. Men i grunden kokar den ner till människor som försökte gömma sina tillgångar från myndigheterna. Speciellt svårt verkade det inte vara då storbankerna dessutom hjälpte till.

Den bästa medicinen mot skatteplanering är öppenhet och transparens. Därför borde politikernas svar på läckan vara ett mer genomskinligt system.

Men medan övriga Europa funderar på hur man ska komma åt skattesmitare vill Finlands regering göra det lättare för fifflarna. Nyligen godkände riksdagens ekonomiutskott lagförslaget om ett nytt så kallat förvaltarregister.

Skillnaden till det nuvarande systemet är stort. I dag ska samtliga finländska aktieägare ha ett personligt värdeandelskonto hos värdepapperscentralen Euroclear. All information är offentlig och vem som helst kommer åt den.

I den nya förvaltarregistermodellen framgår inte vem som äger aktierna utan endast banken aktieägaren anlitat. Det gör det möjligt för finländare att dölja sitt aktieinnehav.

Förvaltarregistret är inget nytt påhitt. Finlands gråa eminens inom grå ekonomi Matti Hirvonen beskriver förslaget som fågel Fenix, det dyker alltid upp i en ny form (Svenska Yle 28.11.2016).

Många trodde ändå att den sista spiken i kistan var när dåvarande finansminister Alexander Stubb for fram med osanning i talarstolen när han sade att 90 procent av remissinstanserna var positivt inställda till förslaget. Sanningen var den motsatta. Nästan ingen gillade förvaltarregistret.

Bland kritikerna fanns bland annat polisen, skattemyndigheterna, fackföreningarna, riksåklagarämbetet, justitieministeriet, Finansinspektionen, Finlands bank, ekonomijournalisterna och placerarna. Nackdelarna är alltså många, men fördelarna blir fler för dem som av olika orsaker vill gömma sitt aktieinnehav för myndigheter och granskande journalister.

Den främsta motiveringen till registret har hittills varit att Finland, genom ett förvaltarregister skulle påminna om mer om hur finansmarknaden fungerar i resten av Europa.

Men varför ska Finland försämra öppenheten när resten av Europa funderar på hur man ska öka transparensen?

I sin färska bok Projekt Panama beskriver journalisten Minna Knus-Galán hur Finlands politiska och ekonomiska grädda samlas för att inviga det nya barnsjukhuset i Helsingfors. Sjukhuset är unikt. Staten hade inte haft råd att bygga det.

Men under Anne Berners ledning har över 38 miljoner euro samlats in av tusentals privatpersoner och företag för att Finland ska kunna ha ett modernt och ändamålsenligt barnsjukhus. Utan de donerade miljonerna hade det inte blivit ett nytt barnsjukhus eftersom staten inte ansåg att den hade råd med ett sådant.

Finland uppskattas förlora hundratusentals miljoner till den gråa ekonomi. Den hemligstämplade värdepappershandeln är en bidragande orsak. I längden handlar det inte bara om gigantiska summar som försvinner. Risken för korruption ökar och en liten ekonomisk maktelit som roffar åt sig enorma tillgångar.

Vi hade byggt många nya barnsjukhus och stärkt den finländska välfärden med miljonerna som nu rinner all världens väg. I stället för att fråga oss om vi har råd med barnsjukhus borde vi fråga oss hur mycket skatteplanering vi har råd med.

I det ljuset är regeringens förslag om ett förvaltarregister oförsvarligt.