DELA
Foto: Jonas Edsvik

Regelverk som gynnar den enskilda människan

Den nya dataskyddsförordningen rättar till den skuld som EU-länderna har till sina medborgare.

Det är inte en dag för tidigt.
GDPR, General Data Protection Regulation, eller EU:s dataskyddsförordning som den också kallas, träder i kraft i morgon. Det innebär en hel del saker, speciellt för organisationer och företag som måste skärpa sina rutiner kring hur de samlar in information, vilken information de har och hur de skyddar den information som redan har samlats in.

Förordningen påverkar mindre organisationer som har register över medlemmar, till exempel kommunernas nyhetsbrev, och det påverkar globala jättar som Google och Facebook tillika. Kort och gott kan man säga att dataskyddsförordningen stärker individens rättigheter att ovetande slippa bli kartlagd och med garantier för den informationen som samlas in i samtycke inte sprids vidare utan individens vetskap.

Det som gör ämnet extra aktuellt för människor är förstås den senaste tidens debatt kring datainsamlingen och riskerna med hur sådan information används. Det brittiska företaget Cambridge Analytica har fått stor uppmärksamhet i och med försöken att påverka det amerikanska presidentvalet genom att sprida riktad information till Facebook-användare.

De så kallade trollfabrikerna har i debatten blivit det nya externa hotet mot demokratin. Trollfabrikerna beskrivs som ett otydligt hot från en oklar avsändare med en dold agenda. Hur stort hotet faktiskt är finns dock delade meningar om.

Det finns de som nu menar att hotet mot den demokratiska processen kan vara överdrivet och att de reella konsekvenserna inte är så ödesdigra som de först utgavs för att vara.

Attitydförändringen är tydlig. De nya medierna har gått från att vara fyllda av framtidshopp till att bli ett hot, åtminstone i den politiska debatten. Sociala medier revolutionerade demokratiska valrörelser genom att bli en kanal för att snabbt sprida ett budskap genom gräsrötterna, sociala medier används för att sprida information i delar av världen där det traditionella informationsflödet begränsas eller till och med styrs av auktoritära regimer.

Sociala medier är fortfarande ett starkt verktyg för att kommunicera människa till människa utan att behöva få sitt budskap urvattnat eller förvrängt av mellanhänder.

Den senaste tiden har däremot tilltron till vem som publicerar vad, varför det sprids och av vilken avsändare minskat. Det handlar med andra ord om en förtroendekris för de nya medierna. Dataskyddsförordningen bidrar till att stärka förtroendet för ländernas förmåga att skydda sina medborgares rättigheter, ett plus är att dataskyddsförordningen även kan bidra till att stärka förtroendet för de nya medierna.

Inför implementerandet av GDPR har många frågat sig varför datainsamlingen ens är ett problem.

I många fall är det faktiskt inte problematiskt. Det kan vara rent av smidigt att få sina uppgifter analyserade för att till exempel få reklam som är relevant, eller så att sökmotorn vet vad en enskild användare är ute efter.

Men dessa uppgifter är en handelsvara, då är det mer sannolikt att informationen missbrukas. Reuters uppgav i april att Facebook flyttar 1,5 miljarder konton från Europa till USA inför ikraftträdandet av den nya dataskyddsförordningen.

Det är en indikation på att även de globala jättarna tvingas anpassa sig efter lagen, även om anpassningen i det här fallet innebär att flytta administrationen av användarnas konton till ett område med ett svagare regelverk. Datainsamling är en stor del av de globala it-företagens affärsmodell.

Som privatperson betalar du inte pengar för att använda exempelvis Facebook eller Google, du betalar med dina uppgifter som bevisligen går att omsätta i pengar. Och att som privatperson godkänna en viss informationsinsamling är inte det samma som att utan några större rättigheter få all sin information insamlad och vidareförmedlad.

GDPR kan uppfattas som en arbetsdryg och dyr åtgärd för de små organisationerna, men den nya förordningen ska förhoppningsvis bidra till att jämna ut maktbalansen på nätet.

Det förtjänar vi konsumenter.

<”Byline e-post”>