DELA

Privat vård ska inte gödas med skattemedel

Detta med privat sjukvård och privata sjukvårdsföretag är verkligen inte lätt.
Å ena sidan kan privat sjukvård vara räddningen för en överlastad offentlig sjukvård, och ett sätt att tygla privata ambitioner och drömmar i allmänhetens tjänst.
Å andra sidan kan den privata vården dränera den offentliga på resurser och personal, och lämna kvar bara de sjukaste och mest vårdkrävande som det inte går att göra någon vinst på.

Å ena sidan är det ju helt vettigt att de som har pengar att betala för den vård de behöver gör det, och att det kan finnas privata vårdgivare som kan göra en vinst på det.
Å andra sidan, om det blir den offentliga kassan som genom avdrag och subventioner och avgifter står för en stor del av intäkterna (vilket är fallet i dag), så är det åtminstone rimligt att de vinster som genereras inte utarmar den offentliga kassan mer än vad som är absolut nödvändigt.

Det finns naturligtvis bra argument för det privata alternativet: Om någon vill driva ett vårdföretag och kan erbjuda fullgod vård för samma kostnader för samhället som den offentliga vården, så varför inte? Om man kan göra det ännu billigare, varför inte, om man är absolut, absolut säker på att vinstmarginalen inte uppstår på patienternas bekostnad.

Och, om man kan vara säker på att den offentliga vård som måste upprätthållas för att alla som inte har råd med privat sjukvård också ska ha ett fullgott alternativ, fortfarande kan vara tillräckligt bra.
Ålands landskapsregering ville inför årets budgetbehandling ta bort sjukkostnadsavdraget, som sedan länge varit avskaffat i riket. Man backade halvvägs på det förslaget, sedan kritiken främst från Liberalerna blev för mycket för Socialdemokraterna att hantera.

Sjukkostnadsavdraget var, sades det, ett viktigt skydd för de allra fattigaste och sjukaste.
Eller, var det så? Vilka sjukkostnader är det som de facto dras av? Den dyraste privata sjukvården i Finland, enligt FPAs jämförelse?

Enligt forskare vid Folkpensionsanstalten FPA har privatläkarnas arvoden sedan mitten av 90-talet stigit med 30 % mer än den allmänna inkomstnivån.
Riskkapitalbolaget KKR, som ägs av två stormrika amerikaner, äger en avsevärd del i Ambea, Nordens största privata hälsovårds- och omsorgsföretag, som i Finland driver bland annat Mehiläinen och i Sverige omstridda Carema. Kusinerna Henry Kravis och George Roberts gjorde en vinst på vardera 105 miljoner dollar.
De betalar inte skatt i Finland. Ifjol fördes en intensiv debatt i Finland om det faktum att Mehiläinen knappt betalade någon samfundsskatt alls i landet.

Medimars vd Kia Brandenburg säger till Nya Åland, som en förklaring till att det kostar 90 euro för ett besök hos läkare på Medimar; ”Till oss kommer man inte för att bara få ett recept. Alla våra läkare är specialister och vi försöker se helheten för patienten. Det är inte bara in och ut i en svängdörr, om du förstår vad jag menar.”
Ok. Värderingen av annan vård än Medimar får Brandenburg stå för. Men det är inte samhället och skattemedel som ska stå för den vinstmarginalen, eller den avgrund mellan dem som kan betala och dem som inte kan det, som uppstår.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax