DELA
© Nya Åland

Prata om kommunreform, annars blir vi tvungna

En kommunreform måste det till på Åland, men inget av de åländska partierna har ännu tagit bladet från munnen och sagt hur det ska gå till.
I Nya Ålands serie om de åländska kommunerna inför valet har vi knappt kommit halvvägs, och redan framgår med all önskvärd tydlighet två saker:
1. Alla kommuner vill ha inflyttning.
2. Alla kommuner är oroliga för nya kostnadsökande pålagor från regerings- och landskapshåll.

Ingen av de intervjuade kommundirektörerna har hittills pratat för kommunsammanslagningar, och det är förstås inte heller deras uppgift, utan medborgarnas och politikernas.
Denna fråga, som kanske i årets valkampanj blir en av de viktigaste diskussionsämnena, är en av få som på allvar visar på olika åsikter mellan partierna.

Å ena sidan har vi Socialdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna som i varierande grad är positiva till kommunsammanslagningar, å andra sidan Ålands framtid, Centern och Obunden samling som vagt är emot, med olika varianter på beredskapen att diskutera frågan, men inte tvinga.
Det sistnämnda är snarast en positionsmarkering – inget av partierna för en sammanslagning har någonsin pratat om ett tvång eller en snabb process.

Det man fortfarande inte diskuterar, annat än i högst allmänna ordalag, är vilka kommuner som skulle slås samman, varför, och vad det skulle betyda för olika serviceformer.
Den konkretion som är nödvändig för att människor ska kunna bilda sig en uppfattning lyser med sin frånvaro.
Socialdemokraterna säger att en åländsk kommun vore det bästa, men inte hur det ska göras.
Liberalerna mumlar fortfarande om samhällsreform, men har hittills totalt misslyckats med att förklara vad det betyder.
Inte heller Moderaterna har kommit med ett konkret förslag eller en färdplan, trots att man länge hävdat de många små kommunernas ineffektivitet.

Ingen vill låsa diskussionen, den som alla vill ha, men den kommer heller aldrig igång på riktigt så länge ingen vågar sticka ut hakan och säga vad man tycker.
Ett försök att komma runt problemet är att prata om service snarare än geografiska kommuner, vilket inte är annat än en krånglig, byråkratisk omväg till beprövat svårjobbade samarbetskonstruktioner som både ur demokratisk och ekonomisk synvinkel blir helt omöjliga.
Hur skulle kommunen Social service på Åland uppbära skatt? Hur skulle den demokratiska representationen skötas? Skulle den slåss om budgetmedel med kommunen Infrastruktur och planering?

En kommunreform handlar inte nödvändigtvis om att spara pengar, utan om att använda det man har effektivare och med bättre resultat. Det handlar om att koordinera resurser så att man kan göra mer och bättre.
Och så handlar det om att ett samhälle så litet som Åland inte på ett konkurrenskraftigt sätt kan dra åt sexton olika håll och samtidigt åstadkomma det som kommundirektörerna önskar – fler inflyttade och större inflytande gentemot landskap och stat.

Det handlar om att bevara det bästa av dagens kommunstruktur – närhet, tillhörighet och nära service, och samtidigt göra sig av med den sentimentala barlast som förhindrar en utveckling av det åländska samhället som helhet.
Gör Åland till en kommun – eller börja åtminstone prata om det. Detta har sagts i tio år nu, och än har vi inte ens sett en vettig utredning av frågan.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax