DELA
© Nya Åland
Foto: Jonas Edsvik

Prata om döden – det kan rädda liv

Många vet inte hur deras anhöriga ställer sig till organdonation. Det är livsviktigt att man tar reda på det.
Mer än 350 personer i Finland väntar i detta nu på en organtransplantation. Varje år dör 5–10 procent av de som väntar. I en artikel i dagens Nya Åland kartläggs vad som kan doneras på Åland.

År 2010 genomfördes en viktig lagändring i Finland. Sedan dess råder lagen om förmodat samtycke, vilket innebär att man utgår ifrån att en hjärndöd patient beviljar möjliga organdonationer om inte personen inte under sin livstid motsatt sig det. Om personen inte har ett donationskort på sig så kontaktas de anhöriga. Donation kan också genomföras om sjukvården inte inom tillgänglig tid lyckats bekräfta donatorns vilja.

I Finland ställer sig 72 procent av befolkningen positiva till att donera sina organ. Detta enligt en undersökning från 2010 utförd av Europeiska kommissionen. Det är en majoritet, men det visar också att det finns många som motsätter sig donationer. Enligt en svensk undersökning från 2014 visste färre än hälften inte hur deras partner ställde sig i frågan om donation. Vet du vad din partner tycker? Eller vad dina föräldrar tycker? Om inte så är det viktigt att ni talar om för varandra hur ni ställer er i frågan.

Trots Finlands lagstiftning om förmodat samtycke är det fortfarande viktigt att skaffa sig ett donationskort. Det underlättar för sjukvården, för de anhöriga och livsviktig tid sparas.

Finland har cirka 25 organdonatorer per en miljon invånare och år – i Spanien ligger siffran på 35 donatorer. Förklaringen ligger inte i att Spanien skulle ha en högre donatorvilja, så vad beror det på? Det finns stora skillnader mellan olika sjukvårdsdistrikt när det gäller mängden donatorer. En orsak är att mindre sjukhus skickar patienter till de större – men många tror också att det handlar om varierande medvetenhet om donation bland sjukvårdspersonalen.

Sedan december ifjol klassas ÅHS som ett av Finlands donatorsjukhus. Trots att sannolikheten för organdonationer från ÅHS uppskattas vara låg så är det en oerhört viktig förändring. Att ÅHS blev ett donatorsjukhus innebar en ökad medvetenhet och mer kunskap. En större möjlighet att identifiera potentiella donatorer och varje sådan chans måste tas på allvar.

Som organdonator kan man bidra till liv efter sin egen död – men det finns också mycket vi kan göra i detta nu. Sjukvården har ett ständigt behov av bloddonationer, ett relativt enkelt sätt för de flesta människor att bidra. Att gå med i stamcellsregistret, som kan innebära en större personlig insats av donatorn, kan rädda livet på en person som är akut sjuk i blodsjukdom. Särskilt viktigt är det att män ansluter sig till registret. Män har större chanser att bli utvalda och utgör i nuläget bara 35 procent av de anslutna.

Finland har möjlighet att öka antalet donationer. Detta sker genom ökad medvetenhet och organisering inom sjukvården. Men också genom att vi talar med varandra, skaffar donationskort, ansluter oss till stamcellsregistret och att vi i mån av möjlighet donerar blod. Det handlar om liv.